I slutet av september förra året skriver Dagens Industri om att två av Swedbanks högsta chefer, finanschefen Göran Bronner och storbolagschefen Magnus Gagner-Geeber, vid sidan av sitt arbete i banken har byggt upp en privat fastighetsgrupp och köpt fastigheter för 75 miljoner kronor. Bland annat Narvik Fastigheter, ett namn som vi ska lägga på minnet. Bankens tidigare treasurychef, produktchefen Jonas Eriksson dras också in. Bankens vd Michael Wolf går snabbt ut och försvarar sina chefer. Den 30 september säger han till DI att han har godkänt sidoverksamheten och att alla eventuella intressekonflikter är identifierade och hanterade.

"Vi gjorde en noggrann bedömning över de sidouppdrag som beskrivs i artikeln och kom fram till att det inte påverkar deras arbetstid negativt och att intressekonflikterna är kartlagda och hanterade", säger han till tidningen.

Några veckor senare lördag den 24 oktober får Mats Qviberg ett samtal från en bekant. Han vill varna för Johnny Capor, nyutsedd tillträdande finanschef i Bilia, där Mats Qviberg är ordförande och storägare. Mats Qviberg blir tagen på sängen av samtalet. Johnny Capor, som varit finansdirektör på KF i nio år hade fått utomordentliga vitsord av ingen mindre än KF:s ordförande Anders Sundström, i samband med rekryteringen.

”Det var sensationellt fina vitsord”, säger Mats Qviberg själv idag. Men över telefon har Qvibergs bekant berättat om missnöjet med hanteringen av konferensanläggningen Villa Söderås på Elfvikslandet på norra Lidingö utanför Stockholm, där Johnny Capor hade varit ordförande och hans fru vd. Problemen med Villa Söderås hade varit en följetong i lokalpressen och bland Lidingöborna. Oklara ägarförhållanden, uppsagd personal och nedsågade träd med mångmiljonkrav från Lidingö stad som följd, hade svärtat ned det som kallats ”Lidingös pärla”.

Mats Qviberg bestämde sig för att ställa några frågor till den tillträdande finanschefen kring Villa Söderås och relationen med Johan Lundberg. ”Men det jag fick var halvsanningar. Jag bad honom svara mig på mejl istället”, säger Mats Qviberg i pausen under en av rättegångsdagarna i HQ-målet.

Lördag den 24 oktober svarar Johnny Capor på frågorna i ett mejl som ställs till Bilias vd. Rubriken är ”Frågan om min inblandning i trädfällningen på Villa Söderås.”

Han förklarar att han felaktigt blev utpekad av TV4 Nyheterna som KF-chefen som sågade ned träden och stämdes av Lidingö kommun. Han skriver att han fick Nyheterna att dementera sitt eget inslag, att de förväxlat bolag och ägare. Att allt helt enkelt var ett olyckligt misstag.

Capor pekar istället ut fastighetsägaren Johan Lundberg som huvudansvarig för det som hänt på Villa Söderås.

Mats Qviberg kommer någon vecka senare i ett mejl till bland annat Bilias vd kommentera Capors förklaring så här: ”Denna lögn är söt, vänligen Q”.

Qviberg låter sig inte nöjas med Johnny Capors svar. Flera mejl på temat trädfällning och samröre med Johan Lundberg kommer utväxlas mellan Qviberg och Capor de följande dagarna.

Söndag den 25 oktober skriver Capor om sina kontakter med Johan Lundberg. Han berättar att han kommit i kontakt med Johan Lundberg när denne köpte en fastighet från KF Fastigheter Norrköping. Han skriver också att han därefter kommit att investera med honom i ”en kontorsfastighet på Söder, en bostadsfastighet i Vasastan och en industrifastighet i Värtahamnen.” Bland de andra medinvesterarna namnger han Swedbanks finanschef Göran Bronner.

“Jag har inte varit delägare i några andra fastigheter i Lundbergs bestånd och inte i Villa Söderås”, skriver Johnny Capor i mejlet.

Han berättar också att han brutit med Johan Lundberg och att han tydligt tar avstånd från honom: “Hans moraliska kompass delar jag inte”, skriver Johnny Capor till sin tilltänkta ordförande.

Men Mats Qviberg vill veta mer. Han sätter sin vän och medhjälpare norrmannen Christen Ager-Hanssen på att kartlägga Johnny Capors affärer.

Christen Ager-Hanssen, som själv för ett antal år sedan varit åtalad i samband med FlyMe-konkursen, men friades, har känt Qviberg länge. De senaste åren har Ager-Hanssen varit djupt involverad i försvarsarbetet i HQ-härvan.

Hans research leder till ett bolag med namn Trafalgar Property registrerat i Hongkong. Bolaget visar sig ägas  gemensamt av Johnny Capor och Johan Lundberg. Hongkong-bolaget är i sin tur ägare till Narvik Fastigheter, ni minns bolaget som Dagens Industri skrev om i september när Swedbanktopparnas fastighetsaffärer granskades.

Christen Ager-Hanssen har också genom årsredovisningar och bolagshandlingar både i Sverige och i utlandet hittat kopplingar till Swedbank. Stora lån i banken under åtminstone 2013, som betraktades som problemlån av banken. I det material som Christen Ager-Hanssen presenterar för Mats Qviberg fanns också en oren revisionsberättelse i ett av Capors privata bolag. Men om allt det här vet inte allmänheten ännu. Det räcker dock för Mats Qviberg, förtroendet är brutet. Att det dessutom verkar som att Johnny Capor i praktiken fick sparken från KF på grund av just fastighetsaffärer gör inte saken bättre. Qviberg är besviken på Anders Sundström och de goda vitsord han lämnat under Bilias rekryteringsprocess.

Resultatet låter inte vänta på sig. Den 10 november går ett pressmedelande ut från Bilia om att Johnny Capor inte kommer tillträda sin tjänst som planerat. Någon anledning ges inte. I ett utkast som Realtid.se tagit del av står angivet “av familjeskäl”, men det finns inte med i slutversionen.

En annan version om varför Johnny Capor sparkades har tidigare framkommit i SvD där anledningen var Capors koppling till Norstedts.

Johnny Capor har rätt till avgångsvederlag enligt avtalet med Bilia. Mats Qviberg har ingen lust att betala och tycker att Sundström ska stå för notan, men övertalas till slut av Bilia att släppa den biten. Att driva en rättsprocess om cirka 3 miljoner kronor inser även Mats Qviberg är en dålig idé.

Qviberg och Ager-Hanssen väljer istället att spela ut mediekortet. Christen Ager-Hanssen hör av sig till en av de två stora dagstidningarna med sitt researchmaterial om fastighetsaffärerna. När ingen där nappar vänder han sig till Dagens Industri som skrev om fastighetsaffärerna i september. Tidningen får nu tillgång till researchmaterialet som Ager-Hanssen grävt fram om Johnny Capor och affärerna som även rör Swedbanktopparna.

“Jag är källan till den information reportern på Dagens Industri har haft kring fastighetsaffärerna”, säger Christen Ager-Hanssen.

Från mitten av november börjar DI publicera initerade artiklar i en strid ström. Fastighetsaffärerna sväller och nu handlar artiklarna inte längre bara om att bankens toppchefer skapat ett mindre fastighetsimperium utan fokus ligger nu på tvivelaktiga affärer, oklara ägarförhållanden och pengaströmmar.

DI rapporterar bland annat om banktopparnas relation till det Hongkongbaserade företaget och Johnny Capor och Johan Lundberg. Några dagar senare rapporteras att Johnny Capor ska ha fått sparken från KF. Sen om hur fastighetsaffärerna har kopplingar till kunder i banken.

Christen Ager-Hanssen söker samtidigt aktivt bankens ordförande. Den förre detta socialdemokratiska ministern Laila Freivalds - som är ledamot i Öresunds styrelse - ska själv ha varit i kontakt med sin tidigare partikollega Anders Sundström för att reda ut ett och annat. Hon tycker att Christen Ager-Hanssen ska ringa och berätta om sin utredning.

Anders Sundström återkommer till Christen Ager-Hanssen den 19 november runt elvatiden på kvällen. Sundström ska ha befunnit sig på andra sidan Atlanten i New York. Kontakterna styrks av SMS-meddelanden som Realtid.se tagit del av.

Christen Ager-Hanssen ska under samtalet ha berättat om sin kartläggning av bankchefernas tvivelaktiga fastighetsaffärer och uppmanat Sundström att städa upp i sin organisation. Enligt Christen Ager-Hanssen erbjöds Anders Sundström att ta del av samma material som han hade gått till media med. Men Sundström ska ha avböjt. Ager-Hanssen säger att han fick känslan av att Sundström månade om Göran Bronner men struntade i de andra cheferna.

“Det var tydligt för mig att han inte kunde styra banken utan Göran Bronner. Ingen fick röra Göran Bronner”, säger Christen Ager-Hanssen.

Över Atlanten berättar Christen Ager-Hanssen också för Sundström att han har hittat komprometterande information om honom och Northland Resources, en annan kund i Swedbank.

När det går upp för Anders Sundström att ledningen i Swedbank kartläggs av Christen Ager-Hanssen, ska han ha beordrat en egen intern utredning. Detta bekräftas av en initierad källa som är fristående från Mats Qviberg.

Swedbank ändrar samtidigt sin strategi från i september att försvara fastighetsaffärerna efter den nya medierapporteringen.

Den 26 november gör Göran Bronner och Magnus Gagner-Geeber en pudel och lovar att sälja sin andel i Narvik Fastigheter. Michael Wolf uppger samtidigt att man ska se över regelverket för sidoverksamheter för bankanställda.

Därefter inleds den stora chefsutrensningen som bara några månader senare når ända upp till först Michael Wolf och sedan även Anders Sundström.

Det börjar den 13 december då Magnus Gagner-Geeber tvingas lämna banken. Men det är inte på grund av fastighetsaffärerna, bedyrar Michael Wolf i ett något kryptiskt uttalande:

"Att Magnus Gagner-Geeber slutar har ingenting att göra med att medierna spekulerat i eventuella intressekonflikter i samband med hans fastighetsaffärer. Jag har hela tiden varit tydlig med och vill alltjämt understryka att alla intressekonflikter är identifierade och hanterade när det gäller dessa investeringar. Magnus och jag är överens om att han slutar på banken, vilket är av helt andra skäl. Av hänsyn till den personliga integriteten hos våra medarbetare kommenterar jag inte de enskilda skälen till att någon slutar."

Swedbanks löften om åtgärder i november och Magnus Gagner-Geebers avgång räcker inte för att gjuta olja på vågorna.

Nu är det svettigt på banken. Relationen mellan Michael Wolf och Anders Sundström har länge varit ansträngd. Att Sundströms favorit har varit Göran Bronner har ingen kunnat undgå internt. Göran Bronner älskades av investerarna och kunde banken utan och innan. Det var han som styrde banken i praktiken och det påverkade relationen mellan Bronner och Wolf. Wolf var alltid tvåa på bollen, efter Bronner. Situationen var inte hållbar i längden och det var ingen hemlighet för någon av de tre vem som måste bort. Internrevisionens fynd skulle spela Sundström i händerna i ett försök att flytta fokus från Bronner och sig själv.

Efter årsskiftet avslöjar Dagens Industri att Finansinspektionen har börjat granska fastighetsturerna i bankens ledning.

"Tillsynen går till på många olika sätt, men DI:s artiklar är absolut en viktig pusselbit", säger pressekreteraren Victoria Ericsson till tidningen.

Anders Sundström får också en rapport efter den interna granskningen av cheferna i banken. Det visar sig att Michael Wolf har gjort aktietransaktioner i två bolag som flaggas upp av internrevisionen.

Det handlar bland annat om köp av aktier i Oniva Online Group under 2013. Oniva var en kreditkund i Swedbank.

Den 9 februari meddelar Swedbank att Michael Wolf får sparken med omedelbar verkan. Beskedet kommer som en blixt från klar himmel. Ordföranden Anders Sundström talar om behovet av "nytt ledarskap".

Bara tre dagar senare kan Dagens Industri avslöja att banken i själva verket anmält Wolfs aktieaffärer i Oniva till Finansinspektionen då misstanke om insiderhandel finns.

På fredagseftermiddagen den 12 februari arrangeras en ny presskonferens. Denna gång flankeras Anders Sundström av advokaterna Hans Strandberg och Olle Kullinger, samma ombud som Mats Qviberg har i det stora HQ-målet. I Qviberglägret är man upprörd över Sundströms val av advokater som man ser som en markering.

Sundström förklarar att han inte kunnat berätta om anmälan tidigare på grund av ett formellt röjandeförbud. Han berättar vidare att de misstänkta affärerna uppdagades av en visselblåsare i banken.

Men enligt uppgift till Realtid.se ska alltså informationen ha framkommit som en direkt följd av den interna granskning som Anders Sundström själv beställt. Uppgifterna bekräftar bilden av en stenhård maktkamp internt i bankens ledning där alla medel är tillåtna.

Christen Ager-Hanssen berättar att han inte trodde på beskyllningarna mot Michael Wolf. I själva verket känner han sig så säker att han ingår ett vad med Hans Strandberg om att Wolf helt kommer att frias.Advokaten sätter emot. I potten ligger en låda fint Montrachet-vin.

Den 20 april är det åter förhandling i HQ-rättegången. Denna dag ska Sven Hagströmer vittna. I korridorerna i Stockholms tingsrätt fälls både en och annan kommentar om nyheten samma morgon om att Ekobrottsmyndigheten lägger ner utredningen mot Michael Wolf.

När rättegången bryter för lunch får Ager-Hanssen beskedet att Hans Strandberg ska skicka över en låda vin till Öresunds kontor. 

Det har gått sex månader sedan Mats Qviberg fattade misstankar mot Johnny Capor och Christen Ager-Hanssen påbörjade sin research. Sedan dess har alla inblandade Swedbanktoppar lämnat, inklusive Göran Bronner och Anders Sundström som till sist inte längre hade ägarnas förtroende.

Realtid.se har sökt Anders Sundström för en kommentar vid upprepade tillfällen och även erbjudit honom att ta del av uppgifterna i artikeln på förhand. Sundström har inte valt att ge någon kommentar. Johnny Capor har fått ta del av informationen i texten och han har återkommit med att: "Bilia och han har honorerat de avtal som upprättats dem emellan."

Karolina Palutko Macéus

Fotnot: Realtid.se har förutom Mats Qvibergs och Christen Ager-Hanssens berättelse även tagit del av dokumentation i form av e-postmeddelanden och SMS som styrker deras uppgifter.

Styrelsen för HQ har beslutat om en företrädesemission på 52,4 miljoner kronor före emissionskostnader. Kapitalet ska användas för att finansiera den fortsatta processen och den kommande tingsrättsförhandlingen som väntas inledas i november i år.

Det framgår i ett pressmeddelande i samband med HQ:s delårsrapport.

Nyemissionen är fullt garanterad genom teckningsförbindelser och emissionsgarantier från större aktieägare, enligt ett pressmeddelande.

HQ bedriver en skadeståndsprocess mot Mats Qviberg, KPMG, investmentbolaget Öresund med flera. Kostnaderna för att driva processen innebar att bolagets förlust under 2015 uppgick till 30,9 miljoner kronor, vilket följde på en förlust med 20,2 miljoner under 2014.

HQ:s företrädesemission blev fulltecknad och företaget får därmed in 52,4 miljoner kronor före emissionskostnader på 2,5 miljoner kronor. 

Kapitalet ska finansiera den kommande tingsrättsförhandlingen som väntas inledas i november.

HQ bedriver en skadeståndsprocess mot Mats Qviberg, KPMG, investmentbolaget Öresund med flera. Kostnaderna för att driva processen innebar att bolagets förlust under 2015 uppgick till 30,9 miljoner kronor, vilket följde på en förlust med 20,2 miljoner under 2014.

De totala skadestånds- och återvinningskraven som HQ lagt fram uppgår till cirka 3,7 miljarder kronor, jämte ränta.

Villkoren i företrädesemissionen innebar att fyra befintliga aktier berättigar till teckning av en ny aktie till teckningskursen 0,55 kronor.

Totalt tecknades emissionen till cirka 109,3 procent. Emissionen tecknades till 91,6 procent med stöd av teckningsrätter och till resterande del, motsvarande 8,4 procent, utan stöd av teckningsrätter. 

Genom nyemissionen ökar aktiekapitalet i HQ med 1,8 miljoner kronor genom emission av 95 295 018 aktier. Efter nyemissionen uppgår aktiekapitalet till 9, 4 miljoner kronor.

Mats Qviberg planerar att lämna in stämningsansökan efter sommaren och söka skadestånd för flera miljarder, enligt Ager-Hanssen.

– Vi kommer att jobba för en stämning. Det kan jag bekräfta. Det var ett felaktigt beslut av Finansinspektionen att dra in [HQ Banks] tillstånd [i augusti 2010], säger Mats Qvibergs nära vän och rådgivare Christen Ager-Hanssen till Realtid.se.

Han och Qviberg menar att FI:s drastiska åtgärd byggde på felaktiga slutsatser och att det belystes väl under vårens förhandlingar i tingsrätten.

– FI har hävdat att det var fel på värderingsmodellen och metoden, men tingsrätten har kunnat påvisa att det inte var så. [Myndigheten] gjorde ingen noggrann analys och en slarvig bedömning. Det är inte acceptabelt, säger Ager-Hanssen.

Han tillägger att det inte är uteslutet att Qviberg lämnar in stämningen till Londons domstolsväsende – delvis eftersom HQ Bank hade engelska aktieägare. Huvudskälet är dock att FI – enligt Ager-Hanssen och Qviberg – "piskade" Ekobrottsmyndigheten att driva HQ-målet för att "rädda sig självt".

– Jag har fullt förtroende för [Stockholms tingsrätt]. Men vi slipper kopplingen mellan EBM och FI om vi driver saken i England, säger han.

Hur bedömer ni chanserna att vinna mot staten?
– Mycket goda. Vi har unik tillgång på kunskaper om vad Finansinspektionen gjort.

Hur ser ni på att chefsåklagare Martin Tidén inte överklagade den friande tingsrättsdomen?
– Det var väntat. Tidéns åtal var obefogat. Han trodde att ha kunde vinna genom att luta sig mot regelverket och FI:s underlag [som låg till grund för att dra in HQ Banks tillstånd 2010].

Vad drar ni för slutsatser av att åklagaren inte åberopade någon extern expertis under förhandlingarna?
– Hade han tagit in extern expertis hade han varit tvungen att lägga ned målet direkt, för att han hade inte hitat någon.

Enligt FI finns det ingen grund för ett skadestånd eftersom domen inte tar hänsyn till de centrala ståndpunkterna i myndighetens återkallningsbeslut från 2010.  

På måndagen kunde Realtid.se avslöja att Mats Qviberg, efter sommaren, ska kräva ett skadestånd från FI på "flera miljarder".

Han anklagar myndigheten för att ha dragit in HQ Banks tillstånd på felaktiga grunder i augusti 2010 – och menar att innehållet i den friande HQ-domen bevisar det. 

FI:s chefsjurist Per Håkansson tycks ta stämningen med ro när Realtid.se når honom.

– Det får han naturligtvis göra. Det är hans självklara rättighet. Vi har dock inte så mycket kommenterar till det där nu. Men vi bedömer inte att det finns någon grund för ett skadestånd, säger Per Håkansson till Realtid.se.

Qviberg: Åtalet byggde på FI:s underlag

Som Realtid.se tidigare rapporterat om menar Mats Qviberg och hans advokater att Ekobrottsmyndighetens HQ-åklagare Martin Tidén, nästan uteslutande, byggde sitt åtal på det underlag FI utgick från för att återkalla banktillståndet.

Men eftersom de samtliga åtalade i HQ-målet friades från anklagelserna om bland annat grovt svindleri var FI:s beslut oriktigt, anser Qviberg.

FI håller inte med om den beskrivningen och förnekar att åtalet i huvudsak baserades på myndighetens material.

– Domen är noga knuten till det åklagaren gjort som gärningspåståenden. Den handlar inte om de centrala frågorna som [FI] hade till grund för sitt återkallninngsbeslut. Så därför finns det inte utifrån tingsrättens dom någon anledning att omvärdera vårt beslut, säger Per Håkansson.

Prövade inte frågan om felvärdering

Han menar att tillståndet främst drogs in mot bakgrund av bedömningen att HQ Banks tradingportfölj var felvärderad.

Det är korrekt att EBM-åklagaren Martin Tidén i brottmålet inte prövade huruvida tradingportföljen var felvärderad. Den frågan ska istället avhandlas under civilmålet som startar i november där HQ AB, som företräder 17.000 aktieägare, stämmer Qviberg och de andra på totalt fem miljarder kronor inklusive ränta.

EBM-åklagarens huvudlinje var istället att HQ Bank inte följde redovisningsregelverket IAS 39.

Samtidigt skrev FI i sitt återkallningsbeslut från 2010 att HQ Banks "finansiella ställning redovisats felaktigt". Det framgår också av HQ-domen, på sidan 26, att bristerna i redovsiningen "var en av anledningarna till att Finansinspektionen återkallade" tillståndet.

Enligt domen anser FI dessutom att HQ Bank inte tillämpade de internationella redovisningsreglerna IAS 39 på ett korrekt sätt – med följden att banken redovisade ett för högt resultat. "Dessa uppgifter har varit vilseledande, därav åtalen för grovt svindleri", menade åklagaren.

Felaktig analys av IAS 39?

Men det höll inte tingsrätten med om och friade de tilltalade. Och på måndagen meddelade åklagaren att han inte kommer att överklaga domen.

Enligt Qviberg och hans adokvater är det därför uppenbart att både FI och EBM gjorde en felaktig analys av regelverket IAS 39. De undersökte därmed inte heller den faktiska värderingssituationen tillräckligt noga när tillståndet drogs in 2010 och när åtal väcktes 2015.

Per Håkansson avböjer att kommentera uppgifterna i domen och Qvibergs slutsats – med hänvisning till att han inte kan åtalet tillräckligt väl. Han har därför inga "ytterligare kommenterar när det gäller tingsrättens beslut för tillfället".

– Jag vill inte uttala mig om vad åklagaren grundade sitt åtal på jag har inte satt mig in särskilt mycket i det. Det är ju en brottmål och det sysslar inte vi med, utan åklagaren tar fram det underlag åklagaren behöver, säger han.

Snävt åtal

FI:s presschef Annika Zervens skriver dock i ett mejl till Realtid.se att det finns "omständigheter som inte prövats alls av tingsrätten, till exempel brister rörande bankens risktagande, hur kapitalkraven uppfyllts och bankens interna styrning och kontroll".

Liksom Håkansson betonar hon också att åklagaren inte heller drev linjen att tradingportföljen varit felvärderad. Det var dock den viktigaste komponenten i FI:s bedömning.

Även HQ AB ska i höst delvis att fokusera på tradingportföljen som de också menar var felvärderad. Bolagets ordförande Christer Sandberg konstaterade den 21 juni att den friande HQ-domen inte innebär några "som helst konsekvenser" för civilmålet eftersom "bolagets talan" bygger "på helt andra grunder än de som åklagaren" valde i brottmålet.

Men Mats Qvibergs rådgivare och nära vän Christer Ager-Hanssen menar att Qviberg kommer kunna motbevisa både myndigheten och HQ AB även i den delen.

– Vi har massa andra dokument som vi på grund av brottmålet nu kan använda mot Finansinspektionen, men som vi inte använt under tingsrättsprocessen. Men genom förundersökningen har vi fått stor insyn i till exempel mejl och internkommunikation mellan Ekobrottsmyndigheten och Finansinspektionen, hävdar Christer Ager-Hanssen och fortsätter:

– När det gäller civilmålet är vi inte det minsta oroliga. [HQ AB] är helt fel ute och det kommer vi att kunna bevisa.

Stämning lämnas till JK

Nu återstår det att se om Mats Qviberg formellt inkommer med en skadeståndsansökan efter sommaren. Om han vill stämma FI i Sverige ska den i så fall lämnas till justitiekanslern (JK). JK för statens talan i sådana här fall och tar ställning till om det finns fog för att bevilja skadestånd.

– FI kommer med stor sannolikhet av JK bli tillfrågat om vad vi tycker om saken, säger Per Håkansson.

Hur många gånger har stämningar riktats mot FI?
– En handfull gånger de senaste 5-10 åren, men inte i något fall har JK godkänt något skadeståndsanspråk mot myndigheten. Men om JK nekar skadestånd kan den som sökande ta stämningen vidare till tingsrätten för att inleda en process där.

Qviberg har dock flaggat för att han kan välja att stämma FI genom Londons domstolsväsende. Myndigheten har i dagsläget inget svar på hur den ska hantera en eventuell stämning utomlands, utan hänvisar till JK.

I dag presenterar HQ AB den första halvårsrapporten för 2016. Där framgår det, liksom de senaste åren, att HQ:s styrelse valt att förlänga avtalet med Christer Sandbergs advokatfirma rörande hans juridiska tjänster.

Advokat Sandberg har dock fakturerat ett betydligt lägre belopp än under samma period i fjol. Under andra kvartalet i år uppgick kostnaderna till Sandberg till 735.000 kronor, vilket är en minskning med cirka 40 procent jämfört med fjolårets 1.229.000 kronor. Under första halvåret uppgick summan till 1.457.000 kronor, vilket är cirka 43 procent mindre än fjolårets 2.557.000 kronor.

HQ AB:s verksamhet består numera endast i att bedriva utredning och process mot de tidigare HQ-topparna. Under våren har huvudförhandlingar mellan EBM och mot detsamma ägt rum i Stockholms tingsrätt. Ett mål där den tidigare HQ-ledningen frikändes från brottsmisstankar.

HQ AB, med styrelseordförande Christer Sandberg i spetsen, skriver i rapporten att frikännandena inte innebär att Mats Qviberg, KPMG och Öresund med flera "kan känna sig säkrare när de möter HQ i civilmålet i tingsrätten i höst".

"Det  är viktigt att komma ihåg att motpartens strategi att förhala har ett pris för dem. Det totala skadeståndskravet uppgår till 3,16 miljarder kronor. Varje dag som processen  fördröjs tickar ränta. Med räntan uppgår beloppet i dag till 4,350 miljarder kronor. Varje månad som processen fördröjs ökar skadeståndsbeloppet med cirka 20 miljoner kronor. Vi räknar självfallet med att vara framgångsrika i tingsrätten och att domstolen därmed också kommer att ersätta våra rättegångskostnader, pengar som i slutändan kommer alla HQs ägare till godo", står det i rapporten.

Under år 2016 har bolaget genomfört en nyemission med företrädesrätt för befintliga aktieägare om cirka 52,4 miljoner kronor före emissionskostnader som uppgick till 2,5 miljoner kronor.

Rörelseresultatet för andra kvartalet uppgick till -11,386 miljoner kronor, jämfört med -11,767 miljoner kronor samma period i fjol. Resultatet uppgick till -11,351 miljoner kronor, jämfört med -11,726 miljoner kronor. Rörelsens kostnader uppgick till 11,386 miljoner kronor, jämfört med 11,767 miljoner kronor samma period i fjol.

För andra halvåret 2016 uppgick rörelseresultatet till -20,440 miljoner kronor jämfört med -18,458 miljoner kronor och periodens resultat uppgick till -20,366 miljoner kronor jämfört med -18,417 miljoner kronor. Rörelsens kostnader under halvårsperioden uppgick till 20,440 miljoner kronor jämfört med 18,458 miljoner kronor.

Likvida medel uppgick till 64,927 miljoner kronor och eget kapital till 60,801 miljoner kronor.

Huvudförhandlingen i civilmålen påbörjas i november och beräknas fortsätta till juni 2017.

Investmentbolaget Öresund, med grundaren och majoritetsägaren Mats Qviberg i spetsen, flaggar i dag för ett ökat innehav i Internationella Engelska Skolan som i går noterades på Stockholmsbörsen.

Öresund gick i samband med noteringen in som så kallad ankarinvesterare och investerade 1.923.076 aktier i IES. Enligt flaggningsmeddelandet förvärvade Öresund ytterligare 100.000 aktier under börspremiären.

Öresund äger därefter 2.023.076 aktier, motsvarande 5,1 procent av kapitalet och rösterna i IES.

När bolaget noterades i går gick aktien upp som en raket i morgonhandeln från noteringskursen på 52 kronor upp till 75 kronor per aktien. Under dagen handlades dock aktien till något lägre pris och kursen stängde på omkring 68 kronor, vilket motsvarar ett börsvärde om drygt 2,72 miljarder kronor.

Öresunds innehav var därmed värt drygt 137,6 miljoner kronor. Mats Qviberg och hans hustru äger gemensamt 21,7 procent av aktierna och rösterna i Öresund, vilket betyder att deras innehav i Engelska skolan är värt cirka 30 miljoner kronor.

”Det var inte tradingverksamheten som ledde till HQ Banks fall. Det var Finansinspektionens beslut att dra bankens tillstånd. Det är det och inget annat som lett till att bankens aktieägare förlorat miljardbelopp, att enskilda styrelseledamöter blivit svartlistade på obestämd tid och att Mats Qviberg förvandlats från respekterad finansman till ökänd skurk. Och i spillrorna efter kraschen cirkulerar gamarna. De som nu tar tillfället i akt att på olika sätt kapitalisera på hela spektaklet. (...)

Tanken på att detta haveri är orsakat av ett omdömeslöst myndighetsutövande av några tjänstemän på en revanschlysten Finansinspektion är det dock ingen som verkar mäkta med. Då är det så mycket lättare att ställa en person av kött och blod till svars. Att Mats Qviberg är både stenrik och av många betraktas som en dryg typ gör ju bara det hela så mycket tacksammare.”

Så skrev Jenny Hedelin, reporter på Dagens Industri, i en aldrig publicerad krönika från juli 2011. Texten avslutar HQGATE, en bok som till stora delar skildrar just de "cirklande gamarna" kring resterna av HQ.

Boken är skriven tillsammans med den norska affärsmannen Christen Ager-Hanssen, Mats Qvibergs personliga rådgivare, som kom in i hetluften hösten 2013.

Efter att själv ha varit part i långa juridiska strider, inklusive åtal för inblandningen i Fly Me-kraschen, verkar hans initiala bedömning av HQ-affären ha varit att en fredlig förlikning vore det bästa för alla.

"[Jag kände] att detta var en konflikt där det egentligen bara finns förlorare. I en konflikt på den här nivån slår man ihjäl varandra mentalt", skriver han i boken.

Det är också en bra skildring av känslan jag får efter att ha läst HQGATE. Det är lite som när man sett några för många avsnitt av The Walking dead på raken, reptilhjärnan är retad till max. Den mentala manglingen och mörkret är totalt, normalt inte en känsla man brukar få vid en läsning av svensk affärslitteratur.

Liknelsen haltar dock då HQ-striden inte är någon fiktion utan har pågått för fullt sedan 2010, men med pengar, advokater och socialt ränksmideri som främsta stridsmedel. I november stundar huvudslaget då skadeståndsprocessen inleds i tingsrätten. Boken krattar effektivt manegen.

Ager-Hanssens förlikningsambitioner övergavs tidigt. Idag är siktet inställt på seger och att närmast förgöra motståndarna. För hade boksidor kunnat åsamka fysisk skada hade blodet stänkt på fasaderna i Stockholms finanskvarter denna höst.

Tydlig udd

Är det en partsinlaga? Ja, men den varken hymlar med det eller skäms över det. Författarna går också mycket långt i att dokumentera vad de har för underlag för sina slutsatser.

Udden är främst riktad mot HQ:s tidigare tradingstjärna Fredrik Crafoord, Qvibergs forne radarpartner Sven Hagströmer, advokaten Christer Sandberg (som leder skadeståndsprocessen), HQ-finansiären Sten Mörtstedt, styrelseproffset Catharina Lagerstam och Svenska Dagbladet-reportrarna Carolina Neurath och Patricia Hedelius. Till detta ska läggas myndighetsutövarna på Finansinspektionen och Ekobrottsmyndigheten.

För den som har följt HQ-dramat de senaste åren kommer inte detta som någon överraskning. Men det ger ändå ett massivt intryck när alla händelser och förvecklingar dokumenteras mellan två bokpärmar. Mats Qviberg har förvisso tidigare publicerat sina memoarer men i HQGATE är detaljerna långt mer utförliga.

Medan Jenny Hedelin tidigt verkar ha slagits av att något inte stod rätt till i beskrivningen av HQ:s fall så är Christen Ager-Hanssen öppen med att han till en början mer attraherades av laddningen i själva striden. Han bekänner att han troligen hade kunnat ta påhugg för motståndarlaget om erbjudandet hade kommit 2013.

"Om Mats hade sagt nej till min hjälp, så är det inte osannolikt att jag hade börjat arbeta med HQ AB."

Men så blev inte fallet. Istället inleds en unik kunskapsinsamlande operation som för tankarna till agentböckernas värld. Christen Ager-Hanssen säger sig sitta på 50 timmar ljudinspelning av möten med Christer Sandberg. Han har lejt fotografer som tagit bilder av vem som träffar advokaten. Han har gett Sandberg tillgång till sitt Gmail-konto så att han därefter kunnat följa vad denne sökt på i sin webbläsare.

Ager-Hanssen skriver att han känt sig som en "skitstövel" när han även bandat samtal med personer som står på samma sida som Qviberg i striden. Det gäller även när han lånat ut sin egen dator med utredningsmaterial till övriga åtalade för att se vad de söker på.

"Man kan tycka att det är omoraliskt, men det är samtidigt ett mycket effektivt sätt att få tillgång till information. För du gör det genom att hjälpa dem och du hjälper dem så länge de är ärliga."

Ager-Hanssen skriver även att han konfronterats av en okänd man på Hotel Diplomat i Stockholm som gav honom beskedet ”du får inte jobba med Qviberg”. Situationen upplevdes så hotfull att Ager-Hanssen tog till flykten.

"En sak jag har lärt mig genom alla år, och det är att aldrig gå i fysisk konflikt med någon. Du vet inte om det är någon oberäknelig, person med kniv. Så regel nummer ett är att avlägsna sig från platsen, snabbast möjligt."

"Tror fortfarande han kan vara farlig"

Ingen kan anklaga bokens författare för att hymla med metoderna. Det är rått och öppenhjärtigt beskrivet. Ager-Hanssen bjuder också på sig själv, exempelvis publiceras de elva punkter som Mats Qviberg skriver ned efter sitt första möte med norrmannen. Dessa skickades till ett par betrodda i hans närhet för bedömning om Ager-Hanssen var någon som man kunde jobba med.

Listan börjar:

"Charmig kille kan tolkas åt psykopathållet, men är inte konsekvent."

Och några rader längre ner:

"Dålig munhygien. Saknar tänder som en person i hans ställning inte bör ha i övrigt trevligt klädd."

Även Eva Qviberg, som i boken för första gången ger ett flertal kommentarer till händelserna kring HQ, uttalar sig om Ager-Hanssen:

”Jag sa till Mats att jag tycker att du ska vara försiktig med den här mannen. Han verkade brilliant och smart, men jag tror att han kan vara farlig att ha emot sig. Så jag var emot deras samarbete. Detta var i oktober 2013. Jag tycker fortfarande att Christen är en komplex person, på gott och på ont, och jag tror fortfarande att han kan vara farlig."

Eva Qviberg är krass i sina kommentarer även om sin make. På frågan om han kunde få raseriutbrott och rent av agerade som en despot under sina glansdagar svarar hon:

”Mats är en känslomänniska och i det ligger, framför allt förr, raseriutbrott. Både inom familjen och i företaget. Okontrollerade vredesutbrott. Men jag tycker att de har blivit mindre – det är väl testosteronet som har sjunkit lite grann. Men det var ju inte så han styrde företaget, det var inget skräckstyre, han var ju resonabel."

Medan Qviberg släpper oneliners som "Jag känner mig mer som Keith Richards än som en ängslig direktör på ett storbolag" menar Eva Qviberg att HQ och separationen från Sven Hagströmer fortfarande är ett oläkt sår för maken:

”Han är jätteledsen för det här, absolut jättesårad. Han är ledsen för att en kompis som han har arbetat med i 20 år har lämnat honom i sticket när åskan går. Bakom fasaden är han jättepåverkad, men jag tror inte att han har orkat öppna dörren till de känslorna. Han orkar inte ta tag i det. Det är en omänsklig period som han gått igenom."

En ledsen man

Författarna har bjudits in i det innersta runt familjen Qviberg. Man kan jämföra Jenny Hedelin med en inbäddad reporter i en krigszon. Hon var exempelvis med vid bordet när Qviberg samlade sina närmaste på lantstället på Dalarö samma dag som den friande brottmålsdomen avkunnades i juni i år.

Det jublas och skålas och Ager-Hanssen gråter. Men Mats Qviberg säger upprepade gånger att han bara känner sig tom. När författarna åker hem på kvällen kommer tårarna:

"Dagen då samtliga fem åtalade i HQ-målet blev friade från alla misstankar om svindleri, medhjälp till svindleri och bokföringsbrott gick Mats Qviberg tills sängs utan att känna någon som helst glädje. Faktum är att han den här natten somnade som en mycket ledsen man."

Jenny Hedelin skriver i boken att hon och Christen Ager-Hanssen har kommit fram till samma slutsatser i HQ-ärendet och där den främsta insikten är att Finansinspektionen inte hade fog för att dra in bankens tillstånd när det begav sig 2010 och att händelserna därefter har tjänat att upprätthålla bilden av att beslutet var korrekt.

Denna röda tråd ligger väldigt nära hur försvarsadvokaterna framställde saken under vårens tingsrättsförhandling. Boken har också bitvis en mycket pläderande stil när teserna ska bankas in.

Att boken så tydligt tar ställning har både för och nackdelar. Men författarna verkar mena att det är den enda vägen man kan gå då en helt felaktig bild av händelserna på HQ har blivit så dominerande.

De radar upp exempel på missförhållanden, förslagenhet och girigihet i spåren av HQ:s indragna tillstånd. Det är snarast mängden av information än de enskilda avslöjandena som ger slagkraft. Därmed inte sagt att författarna inte lyckats gräva fram flera godbitar för försvarssidan.

Smutskastad av sin egen vd

Man slås av att så många människor börjat agera så konstigt när de närmat sig Mats Qviberg och frågan om vad som egentligen hände på HQ.

Öresunds tidigare vd Fredrik Grevelius ska exempelvis gått bakom ryggen på sin ordförande och spridit rykten på nätet, något som Ager-Hanssen upptäckte när han fick tillgång till Öresunds mejlservrar:

"Jag blev chockad över vad jag fick se i Grevelius interna mejlkorrespondens med sina närmaste kollegor. Grevelius har skrivit i forum, på allt ifrån Flashback till di.se och Avanza forum, där han lyfter fram sig själv som genial medan han hänger ut Mats som brottsling."

Ager-Hanssen säger sig också sitta på bandinspelningar där en känd dokumentärfilmare med uppdrag för SVT förhandlar om en miljonersättning för att låta Qviberg-lägret styra innehållet i filmen.

”Mats måste tåla en kulsvärm eller två. Men i slutändan kommer han att framstå som Churchill, om ni betalar mig", ska filmaren ha sagt så sent som i september i år.

Sten Mörtstedt, storägare i HQ, ska å sin sida ha försökt få till en snabb exit för sig själv. Våren 2011 fick Mats Qviberg ett erbjudande om att köpa Mörstedts HQ-aktier för 25 kronor styck strax före det att HQ:s bolagsstämma skulle rösta för eller emot en stämning. Qvibergs tidigare kollega Patrik Gransäter var den utsände mäklaren.

Crafoords hemliga plan

Dessa uppgifter och många andra är givetvis anmärkningsvärda, en brist är dock att flera av personerna som hängs ut inte får komma till tals eller bemöta uppgifterna.

Det kanske allra tyngsta avslöjandet i boken är de kontakter som Fredrik Crafoord tog med Mikael König hösten 2010. Crafoord hade då hängts ut i kylan av sina forna kollegor på HQ och var även polisanmäld.

Han försöker uppenbarligen få över König på sin sida med målet att få honom att peka ut Mats Qviberg som ansvarig för besluten kring tradingen. I ett mejl från oktober 2010 skriver Crafoord:

"Du vill ju undvika att någon stämmer eller åtalar dig. Du måste ge nya styrelsen och EBM rätt anslag och det fönstret stänger snart."

Han fortsätter:

"Du måste även tillrättalägga delegeringsprocessen angående Tradingen nu ... vänta inte tills du blir anklagad. Att säga att Mats Q självmant tog ett utökat ansvar för Tradingen och krävde att bli informerad på dagligbasis är att flytta upp det till rätt nivå. Q har ett särskilt ansvar som SO för moderbolaget och genom detta visar du att beslutsordningen är oortodox och att bankens styrelse hade en decimerad roll."

Crafoord uppmanar König att ställa sig bakom bilden att de två tillsammans drog i nödbromsen i december 2009:

"All information till styrelsen under Q4 2009 gjorde dock att du var tvungen att reagera. Den 14 december informerade du SD och MQ att positionen skulle halveras, förluster realiseras på 150 MSEK och vinstvarning utfärdas."

Just mötet den 14 december har kommit att bli beviset för att Mats Qviberg tidigt hade full information om riskerna i tradingverksamheten men trots detta valde att stoppa avvecklingen. Enligt försvaret under brottsmålsrättegången, och nu även boken, är det belagt att det aldrig hölls något möte denna dag.

Sågar Neuraths HQ-bok

Den enda som håller fast vid informationen idag är Crafoord själv. Han har också berättat i förhör att han försåg journalisten Carolina Neurath med uppgifter om mötet.

"Fredrik Crafoord har alltså hittat på det berömda måndagsmötet den 14 december. Det som står i Den stora bankhärvan om det omtalade 14-decembermötet är alltså baserat på en lögn. En lögn som SvD-reportern Carolina Neurath har svalt med hull och hår, och som därmed har blivit en etablerad sanning", skriver Hedelin och Ager-Hanssen.

Enligt boken ska Fredrik Crafoord i samarbete med Christer Sandberg utan framgång ha försökt rekrytera både König och Patrik Enblad, som var företrädare på vd-posten. Målet har varit att skydda Crafoord från åtal och stärka HQ:s position i skadeståndsmålet, enligt boken.

Hedelin och Ager-Hanssen beskriver det trots allt som ett felsteg att låta Crafoord bära hundhuvet för det inträffade 2010:

"Han hade ju aldrig valt samma strategi om det inte vore för att Mats och styrelsen i HQ AB polisanmälde honom. Det var ett stort misstag att polisanmäla Fredrik Crafoord."

Crafoord beskrivs som en "hämndlysten fiende" som "var beredd att ljuga för att rentvå sig själv."

Enligt HQGATE låg Christer Sandberg bakom Crafoords försvarsstrategi eftersom deras intressen överlappade varandra. Tillsammans ska de därefter ha fått två åklagare på Ekobrottsmyndigheten att lägga ner alla misstankar mot Crafoord för att istället fokusera på Mats Qviberg och den övriga styrelsen och ledningen.

I praktiken var det ett öppet samarbete mellan EBM och HQ under 2011 och början av 2012 där även Finansinspektionen medverkade. Även detta påstående lyftes fram under vårens rättegång men presenteras här utförligare och med mer omfattande dokumentation.

Författarna hävdar att FI bortsåg från faktorer som talade för att det kunde vara enskilda personer på HQ som låg bakom tradingsmällen. För att kunna motivera en tillståndsindragning var man tvungen att peka på ett systemfel i banken.

"För hade inspektionen kommit fram till slutsatsen att portföljen var felvärderad på grund av att en enskild handlare på bankens tradingavdelning hade utnyttjat svagheterna i bankens värderingsmodell, så hade FI tvingats slå fast att det inte fanns skäl nog för myndigheten att stänga banken."

Det är en sådan traderpersonlighet som författarna pekar på i boken. De menar att Fredrik Crafoord hade alla möjligheter att påverka värderingen i portföljen och att han i det längsta verkar ha trott på sin egen förmåga att han skulle kunna ställa allt tillrätta.

Enligt HQGATE finns det belägg för att både FI och EBM aktivt valde att inte gå till botten med denna fråga.

"Att modellens svagheter kunde utnyttjas av handlarna på HQ:s tradingavdelning nämner även Finansinspektionen under sitt utredningsarbete sommaren 2010, men längre än så sträcker sig inte inspektionens analys runt just den aspekten."

Författarna konstaterar också att EBM lade ner utredningen mot Crafoord utan att ens motförhöra Qviberg, König eller Stefan Dahlbo.

"Omdömeslöst beslut"

I HQGATE drivs linjen att HQ:s styrelse enbart fattade affärsmässiga beslut kring tradingen baserat på tillgänglig information. I praktiken ska de ha vilseletts då de levt i tron att en avveckling var på gång och att riskerna monterades ned. Istället använde Crafoord den förlängda avvecklingstid han föreslog till att öka riskerna.

Ett annat huvudargument är att redovisningsregelverket var utformat så att värderingen av tradingportföljen inte kunde slås fast med exakthet. Det fanns utrymme för egna tolkningar och även risken att manipulationer kunde få genomslag. Även här ligger alltså boken precis på försvarslinjen.

Författarduon kallar Finansinspektionens indragning av tillståndet för ett "fullständigt omdömeslöst beslut". De menar att påståendet om en felvärdering på HQ helt enkelt inte stämmer. När de försöker spåra vilken analys som låg bakom FI:s bedömning att HQ brutit mot regelverket hittar de endast uppgifter från två tjänstemän på FI och ett vittnesmål från Catharina Lagerstam sommaren 2010.

I boken sablas hon ned på samma sätt som försvarsadvokaterna gjorde under brottmålsrättegången och beskrivs som "kvinnan som fällde banken".

"På det stora hela tycker jag att jag har gjort rätt. Det jag ångrar så här i efterhand är att jag skickade ut en dementi på mitt uttalande om att Catharina Lagerstams nerver inte höll. För det var ju hon som sprängde banken, i princip. Utan henne hade vi säkert klarat det här. Det var en olycka att ta in henne i HQ Banks styrelse", säger Mats Qviberg i boken.

Trots att författarna uppenbarligen har sökt efter någon som kan slå hål på Finansinspektionens fasad är det tydligt att de inte kommit speciellt långt. Frågan om varför FI nödvändigtvis ville stänga banken besvaras inte med mer än att det passade in i valrörelsen och var ett sätt att sända en varningssignal till finansbranschen.

Anonym generaldirektör

En ej namngiven, men lätt identifierbar, tidigare generaldirektör på FI ska dock i efterhand ha tagit kontakt med HQ-ledamoten Pernilla Ström för att förklara att tvisten om hennes svartlistning mot uppdrag i finansiella företag blivit politiserad.

Sedan kammarrätten först gett henne rätt ändrade Högsta förvaltningsdomstolen utgången, detta efter politiska påtryckningar enligt den tidigare generaldirektören. Denne hävdar att hela hanteringen av HQ låg i en gråzon mellan myndighetsutövning och politik:

”Att politiska beslut tar över strikta regler är snubblande nära i en sådan miljö. Man kan inte ens i efterhand säga vad som var politiska beslut och inte.”

Och vidare:

"Ju mer man granskar beslutsunderlaget, desto svagare framstår grunderna för beslutet. Och det viktigaste beslutet som FI överhuvudtaget kan fatta så är det att dra in en banklicens.”

Några belägg för att Finansdepartementet och ytterst Anders Borg hade sitt finger med i spelet presenteras dock inte. Däremot att Fredrik Crafoord säger sig sitta på mer information om FI än vad som hittills varit känt. Vad avslöjas inte.

Mediekritik

När det gäller mediekritiken är udden inte oväntat riktad mot Svenska Dagbladets reportrar Patricia Hedelius och Carolina Neurath. De har båda anklagats för partiskhet tidigare i olika sammanhang av Mats Qviberg och hållningen går igen i boken.

Även här är en brist att reportrarna inte får komma till tals och bemöta kritiken. Det handlar vänskapsrelationer med Christer Sandberg och en ensidighet i rapporteringen som ska gynna Neuraths bok Den stora bankhärvan som kom 2011.

"Trots att både Patricia Hedelius och Carolina Neurath har uppenbara personliga intressen i hur historien runt HQ vinklas och beskrivs och därmed borde vara utjävade från vidare rapportering runt HQ-processen, har SvD:s redaktionsledning valt att göra dessa två medarbetare till tidningens främsta HQ-specialister, vilket har färgat hela tidningens rapportering om HQ", skriver Hedelin och Ager-Hanssen.

Även Dagens Industris redaktionsledning får en släng av sleven då de stoppade Jenny Hedelin från att Twittra från den pågående rättegången i våras:

"Situationen belyser hur snett det har blivit när det gäller rapporteringen runt HQ Bank. Att utmana en uppenbart partisk rapportering genom att sakligt rapportera om det som kommer fram i rättegången och vad som händer bland åhörarna är tillräckligt för att JAG ska upplevas som partisk. Helt uppochnervänt. Jag lämnar Di:s redaktion med en fundering om vart journalistiken är på väg", skriver Jenny Hedelin mot slutet av boken där hennes opublicerade krönika från 2011 alltså även finns tryckt.

Från och med den här veckan är det dock återigen fullt pådrag på Twitter. HQGATE har också en egen hemsida där källmaterial finns publicerat. Ytterst är det läsaren som måste ta ställning till hur de stundtals mycket kontroversiella uppgifterna ska värderas.

Okänt mejl kan avgöra

Carolina Neurath kan å sin sida ha en smashboll upplagd. Förutom att hon kontrollerade uppgifterna om ett måndagsmöte den 14 december med berörda parter, ingen ska ha dementerat, skriver hon i boken att hon även sitter på ett internt mejl som styrker hennes uppgifter:

"Att diskussionen om att stänga tradingen och vinstvarna fördes det här datumet stöds av ett internt mejl som jag tagit del av mellan Fredrik Crafoord och Mikael König."

Men mejlet har hittills inte åberopats av någon av parterna i HQ-striden, trots att det rimligen borde finnas i utredningsslasken på EBM. Undertecknad har heller inte fått klarhet i dess existens trots försök.

Man kan också konstatera att Carolina Neurath lyfter fram motargument och olika uppfattningar om händelserna på HQ och FI i sin bok. Man kan bland annat läsa om att det var den snabba avvecklingen våren 2010 som medförde stora extrakostnader, att HQ inte borde ha lagt sig platt för FI och att det kan ha funnits politiska intressen med i spelet kring banken. Alla argument som i dag utgör nyckelfakta i Qvibergs försvarslinje.

Dylika detaljer är viktiga för en berättelses trovärdighet och här kan man anmärka på HQGATE som riskerar att bitvis avfärdas som allt för ensidig.

"Ber om en motreaktion"

Det betyder inte att Hedelins och Ager-Hanssens researcharbete inte är värt att uppmärksamma. Det finns uppenbarlingen många ingredienser i HQ-soppan som är värda att granska.

HQGATE skildrar en rå, smutsig och brutal verklighet på ett sätt som är minst sagt ovanligt inom affärslitteraturen. Upplägget och det höga tonläget gör att boken närmast ber om en motreaktion.

Men främst pekar den på behovet av att någon oberoende instans gör en större genomlysning av HQ och myndigheternas agerande. Detta då vi nu fått oss till livs så väl Crafoords som Qvibergs versioner av vad som egentligen hände på HQ. Ingen av dem har gjort några som helst bekännelser.

Svaret är en HQ-kommission. Frågan är bara vem som skulle kunna ingå i en sådan och vem som skulle kunna finansiera den med trovärdighet?

Den kände och välrenommerade dokumentärfilmaren krävde pengar för att låta Qviberg-lägret styra innehållet. Dokumentärfilmen skulle enligt planerna visas i SVT.

Den smygtagna filmen med dokumentärfilmaren Fredrik von Krusenstjerna, som tidigare har gjort hyllade produktioner åt SVT, är inspelad i London den 30 september i år. I filmen ser man hur dokumentärfilmaren kräver tre miljoner kronor för att låta Qviberg-lägret styra innehållet i den kommande dokumentären om HQ-kraschen.

”Jag ska ha tre, för själva dokumentären och en halv för media-training”, säger Fredrik von Krusenstjerna till Christen Ager-Hanssen som skrivit den nyutkomna boken HQ Gate.

Författaren och filmaren träffas på ett café vid Berkeley Square i London. Christen Ager-Hanssen filmar med en dold kamera när dokumentärfilmaren Fredrik von Krusenstjerna framför sitt krav.

– Det var fjärde gången han krävde pengar för att göra dokumentärfilmen om HQ kraschen snällare mot Mats Qviberg. Första gången var på restaurang Nosh and Chow i Stockholm, vi sågs på en lunch där när rättegången fortfarande pågick, berättar Christen Ager-Hanssen när Realtid.se träffar honom på investmentbolaget Öresunds kontor i Stockholm.

– Då krävde han två miljoner kronor, andra gången jag träffade honom var på Hotell Diplomat i Stockholm, då hade han höjt kravet till tre miljoner kronor, jag blev alldeles chockad, säger Christen Ager-Hanssen som berättade för Mats Qviberg om ”erbjudandet”.

– Jag är tyvärr så hårdhudad och luttrad efter allt jag gått igenom de sista sex-sju åren så på så sätt var den här utpressningen ”en vanlig dag på kontoret för mig”, men det är klart att jag blev alldeles paff, det är ju utpressning och kriminellt, säger Mats Qviberg.

De bägge berättar att Fredrik von Krusenstjerna visat filmat material för dem där olika personer ger sig på Mats Qviberg. Dokumentärfilmaren erbjöd sig att inte ta med de negativa omdömena och istället framställa Qviberg i en bättre dager.

”Mats måste tåla en kulsvärm eller två. Men i slutändan kommer han att framstå som Churchill, om ni betalar mig", ska Fredrik von Krusenstjerna ha sagt.

– Det här är för jävligt det är ren utpressning, säger Christen Ager-Hanssen som valde att smygfilma von Krusenstjerna för att inte ord skulle stå mot ord.

– Det här är alltså en dokumentär som skulle visas i SVT, en av samhällets stöttepelare. Olika medier som Svenska Dagbladet och DN har rullat mig i en medial tunna med spik de senaste åren och nu blev jag utsatt för utpressning. Det var den ena vidrigheten efter den andra som sades om mig i filmen som han alltså erbjöd att anpassa om jag betalade, säger Mats Qviberg.

Christen Ager-Hanssen, som skrivit HQ Gate tillsammans med journalisten Jenny Hedelin, träffade produktionsbolaget Unlimited Stories ledning vid ett möte den 11 oktober, dagen innan boken HQ Gate gavs ut.

– Jag ville visa dem utdraget i boken innan den kom ut. Det kändes schysstast så, säger Christen Ager-Hanssen.

När Realtid.se ringer upp den korruptionsanklagade dokumentärfilmaren Fredrik von Krusenstjerna är han fåordig:

– Jag vill inte säga någonting alls. Jag hänvisar till vd:n för produktionsbolaget Unlimited Stories.

VD:n för produktionsbolaget Unlimited Stories, Poa Strömberg, konstaterar att det är helt omöjligt att fortsätta med dokumentären efter korruptionsanklagelserna.

– Vi har lagt ner arbetet med dokumentären. Förtroendeproblematiken kring regissören gör det ohållbart, säger Poa Strömberg till Realtid.se.

– Jag har tagit del av uppgifterna ifrån författarna till boken och fått en helt annan förklaring från Fredrik von Krusenstjerna om pratet kring pengar men bara att det här påstås räcker för att skapa en sådan osäkerhet kring dokumentären att den inte kan slutföras.

Hur lyder von Krusenstjernas förklaring?
– Det spelar inte så stor roll vad han säger, vad som är sant och inte sant spelar inte så stor roll från vårt håll. Det går inte att göra en dokumentär med trovärdighet när något sådant här påstås. Bara anklagelserna räcker för att filmen inte tas emot på det sätt som vi vill att en dokumentär ska tas emot, säger Poa Strömberg och berättar att Fredrik von Krusenstjerna och Unlimited Stories har ”en avtalsrelation och inget annat”.

Tanken var att dokumentären skulle sändas i SVT som tidigare har visat Krusenstjernas uppmärksammade ”Porrkungens tårar” som handlar om Berth Milton Jr.

– Vi har haft diskussioner med SVT men det var inget kontrakt skrivet med dem ännu, säger Poa Strömberg, vd för produktionsbolaget.

Arbetet med dokumentären drog igång för ett år sedan och man följde bland annat HQ-rättegången noggrant.

– Det är inte så att vi är tvungna att slänga en färdig dokumentär på sophögen men det är tråkigt det som skett. Och det är klart att det är jättejobbigt för Fredrik von Krusenstjerna.

Catarina Wilson är presschef på SVT:

– Det har funnits ett så kallat förprojekt, ett utvecklingsarbete. Alltså finns inget avtal med SVT om en dokumentärfilm. Produktionsbolaget har meddelat att de lägger ner förprojektet och det respekterar vi, säger Catarina Wilson.

Jenny Hedelin, reporter på Dagens Industri, och Christen Ager-Hanssen går hårt åt mediebevakningen av HQ-affären i sin nya bok HQGATE. Främst är udden riktad mot Svenska Dagbladets reportrar Patricia Hedelius och Carolina Neurath som Realtid.se rapporterade på torsdagen.

Författarna påstår bland annat att Hedelius och Neurath gått HQ:s ordförande Christer Sandbergs och före detta tradingchefen Fredrik Crafoords ärenden i rapporteringen om HQ de senaste åren. Skälet ska vara vänskapsband och att försvara den bild av HQ och Mats Qviberg som ges i Neuraths bok "Den stora bankhärvan" från 2011.

SvD-reportrarna har inte erbjudits utrymme att bemöta uppgifterna i boken och avfärdar dem som grundlösa i en kommentar till Realtid.se.

- Vi har och har aldrig haft några personliga intressen i hur historien runt HQ vinklas och beskrivs. Det påståendet har författarna haft alla möjligheter att stämma av med oss, men inte gjort. Därför ställer jag mig frågande till deras påstådda intresse av att göra en seriös granskning och ett seriöst journalistiskt arbete, säger Patricia Hedelius.

Carolina Neurath vänder sig kraftigt emot att hon skulle påverkats av enskilda källor:

- Jag kan bara konstatera att det låter som att jag haft två källor, när jag har kontaktat i princip varenda person som hade med banken att göra och där majoriteten av alla jag kontaktade ställde upp och svarade på frågor. Jag intervjuade över sextio personer.

Hon exemplifierar med beskrivningen i hennes bok av ett måndagsmöte på HQ den 14 december 2009, ett möte där Fredrik Crafoord och Mikael König ska ha tagit upp frågan om att avveckla tradingportföljen men där Mats Qviberg vägrat att ta några förluster. Enligt HQGATE är mötet uppdiktat av Fredrik Crafoord.

Carolina Neurath menar att det hade räckt för författarna att läsa det offentliga förhöret med König för att förstå att det är fler än en person som bekräftat samtalet på måndagsmötet.

- Det är helt fel att påstå att jag svalt någons version med hull och hår. Jag har fått titta på mejl om att samtalen har förts på ett måndagsmöte. Men jag skulle inte skriva det utan att stämma av med flera mötesdeltagare, det har jag gjort och bandade och ingen förnekade då helt att de här samtalen har existerat, säger Carolina Neurath.

Hon hänvisar bland annat till att Mats Qviberg själv fick utrymme att kommentera uppgifterna direkt i det aktuella kapitlet.

På frågan om Mats Qviberg "vände sig emot" att Fredrik Crafoord hade tagit upp att en stängning skulle kosta 150 miljoner kronor svarade Qviberg:

”Det ska jag inte säga heller. Han kanske sa det vid något sammanhang.”

Carolina Neurath pekar också på de uppgifter om mötet som Mikael König lämnade i förhör i december 2011, alltså efter det att hennes bok publicerats.

"Det har jag en klar bild av och det var som jag sa till dig det var ju ett kvartal som vi förlorade väldigt mycket pengar. Jag anförde på det mötet att, i en generell diskussion vill jag dock poängtera, det kanske kunde vara ett bra tillfälle när vi ändå hade ett så uruselt resultat att kanske passa på att stänga ner och minska omfånget på tradingen", säger König enligt förundersökningsprotokollet.

Stockholms tingsrätt har idag fattat beslut om att inte ställa in huvudförhandlingen i tvistemålen mellan HQ och Mats Qviberg med flera.

Tingsrätten har även beslutat att avslå Stefan Dahlbos och Mats Qvibergs yrkande om att HQ:s talan ska avvisas.

Det framgår av ett pressmeddelande.

Sällan har väl laddningen i en rättsprocess varit så hög som den är i HQ-tvisten. När rättens ordförande, rådman Karin Moberg, i inledningen av den första förhandlingsdagen rutinmässigt tog upp frågan om förlikning var tystnaden i salen talande.

Medan de stämda tidigare styrelseledamöterna och cheferna på HQ plus bolagets revisor hittills har radat upp segrar i så väl Revisorsnämnden som i brottmålsrättegången har detta inte fått dagens HQ att backa en millimeter från skadeståndskravet  på 3,1 miljarder kronor plus ränta.

Redan under första dagen upprepades de numera väl kända påståendena om grova felvärderingar, hål i balansräkningen, rullningar av optionspositioner och otillåtna dag 1-vinster allt medan de ansvariga befattningshavarna agerade i ond tro för att dölja tradingbubblan i banken.

– Vad banken gjorde var att i mitten av 2007 så hade de gjort förluster och då dolde de förlusterna genom att göra transaktioner på en volatilitet och omedelbart värdera om det till en annan volatilitet, ett helt annat pris, och fick orealiserade vinster. Sedan gick tiden och de hoppades att de skulle vinna tillbaka de här pengarna. De gjorde inte det. Då gjorde de nya transaktioner som de omvärderade omedelbart till ett nytt pris, och hoppades att de på det här sättet skulle vinna igen pengarna men det gjorde de aldrig, konstaterade advokat Marcus Axelryd som höll i kärandesidans taktpinne under inledningsdagen.

HQ:s ombudsbänk, där även advokaterna Elin Awerstedt och Helena Dandenell samt biträdande juristen Caroline Wennerstein ingår, står inför den utmanande uppgiften att indirekt få till en överprövning av tingsrättens och RN:s tidigare slutsatser.

Även om det inte sades rakt ut under första dagen verkar HQ i praktiken hävda att tingsrätten feltolkat de aktuella regelverken. Det gäller inte minst den vägledande tillämpningen VT 82f inom IAS 39 som tingsrätten i sommarens dom kom fram till tillåter historisk volatilitet som indata vid värdering av en optionsportfölj. Enligt HQ gäller detta inte för de indata som tradingavdelningen de facto använde sig av.

Till sin hjälp har de ett antal expertutredningar och vittnesmål som åberopas för att visa att HQ:s tolkning av lagtext och regelverk i själva verket är den rätta. Den här gången får vi alltså det "battle of experts" som HQ-åklagaren Martin Tidén sade sig vilja undvika under brottmålsrättegången.

Blocket med expertvittnen ligger dock först under april och maj nästa år som den avslutande delen innan det är dags för pläderingarna. Innan dess väntar först parternas sakframställan, som pågår fram till mitten av januari, och vittnesförhör med ett stort antal medarbetare på främst HQ och KPMG. Här återkommer en stor del av persongalleriet från brottmålsrätteången om än med ett par tillägg. Enligt planeringen inleder man med förhör av Mats Qviberg den 18 januari.

I slutet på mars väntar däremot ett annat nytt och laddat inslag då flera vittnesmål med personal från Finansinspektionen väntar, däribland med före detta generaldirektören Martin Andersson och chefsjuristen Per Håkansson.

HQ beräknar att sakframställan kommer att ta åtta dagar i anspråk. Bara den överblickande sammanfattningen tar drygt två dagar. Tempot var högt redan första dagen och det är tydligt att man sätter en hög tilltro till rättens förmåga att följa med i delvis komplexa resonemang och sakförhållanden.

Totalt var det närmare 40 personer som var samlade i tingsrättens specialinredda magistratsal, varav huvuddelen var parterna på svarandesidan med sina ombud. Ingen utomstående fick tillträde. Media och allmänhet fick följa förhandlingen via videolänk i en sidosal.

Trots den stora numerären och laddade frågeställningen var stämningen mycket lugn under hela den första dagen. Mats Qvibergs processrådgivare Christen Ager-Hanssen var givetvis på plats i förhandlingssalen liksom tidigare justitieministern Laila Freivalds, denna gång som ställföreträdare för Öresund (hon följde som bekant även hela brottmålsrättegången i våras).

Av de svarande var det endast Stefan Dahlbo, Carolina Dübeck-Happe och Pernilla Ström som inte var närvarande under den första dagen.

Stefan Dahlbo stod dock för den största dramatiken då han via sina advokater framförde hinder mot huvudförhandling med motiveringen att grunderna för HQ:s talan inte är tillräckligt preciserade. Argumenten var de samma som i den hindersskrift som redan skickats in till tingsrätten. Trots att det redan blivit avslag en gång tog rätten en dryg halvtimmes paus för egna överläggningar innan man meddelade att förhandlingarna skulle hållas som planerat.

Beslutet kan knappast ha varit oväntat för Dahlbos advokater men det verkar ändå viktigt för svarandesidan att få in denna invändning i protokollet redan så här tidigt. Kanske kan det komma till nytta längre fram?

Det gällde också dagens andra mer tydliga påpekande från svarandesidan, nämligen ståndpunkten att motparten missat att lämna in ett korrekt yrkande gällande de delar av skadeståndskravet som springer ur händelser på HQ Bank. Advokat Torgny Wetterberg ville ha fört till protokollet att man inte anser att yrkandet gjorts på ett korrekt sätt (medan HQ å sin sida hävdar att denna del ingår i huvudyrkandet).

Flera ombud på svarandesidan anslöt sig till detta men mycket mer än så avslöjade inte svarandesidan av sin försvarsstrategi denna första dag. Mer kommer dock. Totalt är 15 dagar inplanerade bara för svarandeparternas sakframställan.

Men det är alltså experterna som ser ut att bli målets verkliga clou. Även om jag inte kan önska någon att behöva uthärda de långa dagar som väntar innan dess så är det givetvis värdefullt för svenskt näringsliv som helhet och utvecklingen av vårt samhälles rättsskipning att detta unika fall blir så grundligt utrett och prövat som det bara är möjligt.

Det handlar trots allt om tämligen nytillkomna redovisningsregelverk och ansvarsfrågor i finansiella företag där verksamheten i vissa fall kan bestå av väldigt kreativa påfund. Men det handlar också om myndigheters rätt att stänga privata företag, vilket det ju i praktiken handlar om när Finansinspektionen tar fram den största sanktionssläggan.

Mot det kan givetvis invändas att man hade kunnat finansiera en hel kader forskare och utredare för det kapital som nu läggs på advokater och domstolsresurser. Men frågan är om genomslaget i så fall hade blivit lika stort?

Förhandlingarna mellan HQ och de tidigare styrelseledamöterna, vd och revisorn fortsätter i Stockholms tingsrätt.

Enligt planeringen var det Mats Qvibergs tur att föra sakframställan. Förhandlingarna är dock något fördröjda, vilket betyder att HQ:s sakframställan fortfarande pågår. Dagens förhandlingar påbörjas med diskussion kring ett avvisningsyrkande som lämnades in av KPMG:s ombud Torgny Wetterberg under gårdagen.

KPMG kräver att rätten ska avvisa ”HQ:s samtliga under sakframställan gjorda ändringar och/eller tillägg och/eller nya omständigheter som innebär ett påstående om att andra personer än svarandena begått fel”.

Diskussionen rör upp många känslor i rättssalen då KPMG men även Stefan Dahlbo med ombudet Jonas Löttiger som ansluter sig till avvisningsyrkandet anser att frågan är central.

HQ:s ombud Marcus Axelrud menar dock att HQ aldrig påstått att någon annan än svarandena har begått några medvetna fel. I samma andetag uppger även ombudet att HQ AB inte heller påstår motsatsen att någon annan inte gjort medvetna fel.

– Banken har genom trading rullat förluster framför sig genom att banken har handlat till en volatilitet och omedelbart, samma dag, värderat optionen till annan subjektivt vald teoretisk volatilitet. Det är styrelsen i HQ AB och Banken som valt att år efter år fortsätta med denna värderingsteknik trots att revisorerna, då det begav sig, uppgav att den inte var förening med gällande regelverk. I årsredovisningarna för 2008 och 2009 angavs det vidare att HQ värderat till mean reversal-strategi. Att tradingen följer den av styrelsen valda ordningen och värderar efter subjektiva antaganden hänförliga till mean reversal-strategin, innebär det då att personerna på tradingen, som inte har någon kontakt med revisorerna och får råd av revisorerna, begått medvetna fel? Är det då medvetna fel av risk som inte är kompetenta på det området att acceptera den värderingstekniken? HQ AB lämnar dessa frågor obesvarade eftersom det saknar betydelse för talan, inleder Marcus Axelrud dagen och fortsätter:

– HQ AB påstår alltså inte att andra än svarandena har begått medvetna fel och HQ AB påstår inte heller att andra än svarandena inte begått några medvetna fel. Om svarandena menar att medvetna fel har betydelse för deras ansvar så har det åvilat svarandena att åberopa och föra bevisning att sådana förelåg.

KPMG:s Dyrefors ombud reagerar på detta och ber HQ AB:s ombud upprepa vad som sagts.

– Det vi försöker säga är att, man påstår något i målet, det måste man göra, det innebär inte att man påstår motsatsen, säger HQ AB:s ombud Marcus Axelrud från Frank Advokatbyrå.

Rättens ordförande uppger att domstolen ska fatta beslut om avvisningsyrkandet efter lunch.

Torgny Wetterberg vill dock gå in djupare i frågan innan rätten fattar ett beslut.

–Det är lustigt, jag vet inte i vilken värld man befinner sig. Vi påstår ju inte att man har tagit en ståndpunkt i målet. Det är inte det som den här avvisningsfrågan handlar om att man har vitsordat från HQ:s sida att det inte ska ha förekommit fel. Vi påstår att man inte gör gällande att andra än svaranden gjort några medvetna fel. Det går ju inte att å ena sidan säga att Crafoord begått ett metvetet fel och å andra sidan säga att man inte åberopar det. Där måste man reda ut, om man tar tillbaka detta eller om tingsrätten har något att pröva, säger han.

Han poängterar att avvisningsyrkandet innefattar påståendet om medvetna fel. Han hänvisar till ett domstolsprotokoll där det framgår att HQ anför att HQ gör gällande ”att svarandena varit i ond tro, och det spelar då ingen roll om någon annan än svarandena har gjort fel eller inte. HQ gör dock inte gällande i målet att någon annan än svarandena har begått medvetna fel”. Han hänvisar även till ett tidigare inlämnat dokument där HQ AB uppger att det inte delar uppfattningen att ”händelseförloppet med nödvändighet innefattar medvetna fel från andra än svarandena” Vidare framgår det att HQ gör endast "gällande ansvar i förhållande till svarandena och det är därför inte relevant för HQ AB att kvalificera vilka insikter andra än svarandena har haft”.

KPMG:s ombud menar att man bör utreda vad som är medvetna fel och vad som inte är det och uppger att detta är en central och viktig fråga för hur man ska föra sin talan och sin bevisning.

–Det kan inte förstås på annat sätt än att strategin har varit att skaffa sig fördelar, i vart fall grovt vårdslöst. Man bestrider å andra sidan och å andra sidan medger man. Detta bör redas ut. Det som är sagt är sagt under förberedelsen och det som är sagt är medvetna fel och om det inte tydligt och klart dras tillbaka så krävs det ett beslut.

Rätten försöker reda ut detta inför advokaterna och svarandena och tar påståendet om kursmanipulation som exempel. 

–Jag har uppfattningen att HQ påstår att det utförts handlingar i banken som HQ kvalificerat som manipulationer men vad jag har förstått så är det enligt HQ:s uppfattning irrelevant om Fredrik Crafoord har agerat mot sin egen uppfattning mot regler eller inte. Han agerade i objektiv mening och det är vad HQ gör gällande. Jag uppfattar det inte som att det påstås att Fredrik Crafoord i en subjektiv mening har gjort något fel. Det är hans objektiva handlade som görs gällande.

KPMG:s ombud vill dock få det tydliggjort i protokollet att det inte rört sig om ett medvetet marknadsmissbruk då detta är en central fråga för KPMG som anklagas för att inte ha upptäckt manipulationen.

–Vi behöver ett tydligt avgörande i ett protokoll som vi känner oss tillfreds till, säger Torgny Wetterberg.

Rätten vidhåller dock om att HQ inte gör gällande att Fredrik Crafoord inte hade någon insikt när han gjorde manipulationen utan det är det objektiva handlandet som åberopades.

HQ AB:s ombud Marcus Axelrud instämmer.

– Jag vill förtydliga att vi inte gör gällande att det är Fredrik Craafoord som gjort dessa ordrar utan någon på trading. Vi kan inte säga att vi vet att det är han som har gjort detta utan någon på banken sannolikt på tradingavdelningen.

Efter en timmes lunchpaus är förhandlingarna åter igång.

Tingsrättens referent läser upp vad tingsrätten beslutat att skriva in i protokollet:

- HQ har redovisat hur ett antal personer vid sidan av svaranden, vi kan säga personalen, har agerat. HQ AB:s redogörelse beskriver faktiska förhållanden som konstitutionerar brister det vill säga vad som objektivt utgör fel. Tingsrätten uppfattar att det inte är relevant för HQ AB:s talan om personalen har agerat med insikt om att deras agerande innefattat fel eller inte det vill säga om deras agerande i subjektiv mening utgjort fel. Det har diskuterats hur begreppet fel ska förstås. Tingsrätten uppfattar utifrån hur HQ AB har formulerat sin talan att det inte ingår i tingsrättens prövning att bedöma om personalens agerande i sig varit otillbörligt eller inte. Om HQ AB gör gällande att det i något avseende ingår i tingsrättens prövning att göra en sådan bedömning måste HQ AB ange detta”.

HQ har ingen kommentar till beslutet.

KPMG:s ombud Torgny Wetterberg som från början tog upp frågan med ett avvisningsyrkande uppger att att han är tillfreds med tingsrättens beslut.

Mats Qvibergs ombud Ulf Stigare uppger dock att han vill att rätten ska "bortse från de påståenden om medvetna fel och i vissa fall kriminella handlingar av personalen som faktiskt har gjorts och inte lägger detta till prövning för domen”.

Rättens ordförande uppger att rätten inte kommer att pröva någon annan persons agerande.

- HQ har ju gett ett händelseförlopp där de kallar de vissa saker för manipulationer men vi får titta på det objektiva felet i det händelseförloppet.

Även Stefan Dahlbos ombud Jonas Löttinger uppger att HQ om och om igen uppger att det utgör manipulationer och menar att det är svårt att förhålla sig till dessa förhållanden om det inte ska tas på allvar.

Svarandesidan begär en tio-minuterspaus för att diskutera rättens beslut, vilket godkänns.

När pausen är slut meddelar KPMG:s ombud Torgny Wetterberg att de sätter ett streck i diskussionen men vill gärna se protokollsanteckningarna samt att det ska innebära en möjlighet för svarandesidan att återkomma till detta. Avvisningsyrkandet har därmed dragits tillbaka.

Tingsrätten meddelar även i slutet av dagen att domstolen inte anser att HQ har kommit med några nya uppgifter i sin sakframställan.

Efter tio förhandlingsdagar där HQ AB hållit sakframställan är det dags för Mats Qviberg att vara huvudpersonen i domstolens rättssal. Han är uppbackad av advokaterna Ulf Stigare och Olof Kullinger samt Christen Ager-Hanssen som sitter vid hans sida i rättssalen.

Advokat Ulf Stigare inleder Mats Qvibergs sakframställan genom att gå igenom processbolaget, det vill säga HQ AB:s påståenden om brister och svarar i tur och ordning på dessa. I en power-point-presentation har Mats Qvibergs ombud illustrerat ett pussel där en bit saknas, vilket senare framgår vara HQ AB:s påstående om den felaktigt värderade tradingportföljen. Det kallas för det möjliga, eller omöjliga pusslet.

Att det kallas för ett pussel förklarar Ulf Stigare med att det inte finns några klara grunder på individnivå mot svarandena.

”Som vi uppfattar det är det blanka påståenden om till exempel försumlighet och ond tro. Ingen bevisning åberopas på individnivå och än värre, ingen bevisning åberopas för påstådda rättsfakta. Istället har ett långt händelseförlopp där rättsfakta staplats på varandra utan individualisering. Det som har sagts är att de personer eller bolag som står som avsändare eller mottagare till skriftliga handlingar påstås fått del av dem, men det påstås inte vad den informationen påstås medföra”.

Han menar att detta inneburit att det lämnats ett stort pussel som svarandena på egen hand tvingats att lösa. Han blickar tillbaka till HQ AB:s framföranden i tingsrätten och uppger att tusentals sidor har gåtts igenom men att dessa har saknat relevans för majoriteten av svarandena, eller till och med alla och ger volatilitetsavstämningarna som exempel som uppges vara en röd tråd genom HQ AB:s sakframställningar. Han uppger att endast en påstås fått del av dessa men att ingen av de som upprättat dessa uppges ha gjort något fel.

Under hela genomgången återkommer Ulf Stigare till att de påstående bristerna faller platt på grund av att det inte fanns någon felvärderad tradingportfölj. Han hänvisar bland annat till brottmålsdomen som kommit fram till att tradingportföljen inte var felvärderad.

"IAS39 har en annan innebörd än vad processbolaget påstår. Brottmålsdomen bekräftar detta, påstår vi. Stockholms tingsrätt har i en lagakraft vunnen dom påstått att HQ Bank och därmed även i koncernredovisningen har tillämpat en riktig värderingsmetod. Det vill säga att den metod som banken har använt uppfyller kraven enligt regelverket, det vill säga en regelenlig värderingsmodell”. 

När det gäller påståendet om bristande upplysningar hänvisar Ulf Stigare återigen till att värderingen av tradingportföljen var riktig och därmed var även resultat- och balansräkningen riktig, liksom informationen om kapitaltäckningen och eftersom värderingsmetoden är riktig är även värderingsprinciperna riktiga. Underlåten information i övrigt är irrelevant uppger han och säger att det inte finns något orsakssamband avseende skadestånd och utdelningsyrkandena.

”I årsredovisningarna har i detalj redovisats hur värderingarna har gått till. Moderbolaget har haft, enligt lag att acceptera bankens sifferunderlag utan egen prövning. Årsredovisningarna är en ren tjänstemannaprodukt och dessa tjänstemän som har upprättat årsredovisningen har inte processbolaget påstått att de handlat otillbörligt eller medvetet felaktigt. Årsredovisningarna följer därmed reglerna”, säger Ulf Stigare som hänvisar till Revisornämndens beslut och tingsrättens friande brottmålsdom. 

Ulf Stigare hänvisar även till att HQ AB gång på gång uppgett att marknadsförutsättningarna påverkan, att det under perioden var en finanskris. Han menar att även denna brist utgår från att tradingportföljen var felaktigt värderad. 

Han menar däremot att värderingen var riktig och banken var väl rustad för att möta utmaningarna från omvärlden. Under Fredrik Crafoords ledning upplevde sig banken "bäst i klassen” och förvärv diskuterades bland annat av Catellas kapitalförvaltning i maj 2010.

Ulf Stigare tar även upp HQ AB:s påstående om bristfällig riskmätning och kontroll och osund inställning till limiter samt felaktig rapportering. Han hänvisar då till beslutet som tog under förhandlingen i onsdags där HQ AB samt rätten bestämt uppgett att tjänstemännen inte anses ha gjort något felaktigt eller otillbörligt och meddelar samtidigt att de kommer att återkomma till detta men uppger samtidigt att eftersom "värderingen var riktig och värderingsmetoden tillåten” så faller HQ AB:s påstådda brist även i denna bit. 

Ulf Stigare tar även upp HQ AB:s påstående om att banken hade en ansträngd likviditet 2009-2010 och att likviditeten legat under tröskelvärdet. Han menar att likviditetsbrist inte förelegat, trots att HQ AB påstått ”extrem turbulens". Återigen menar han att detta påstående är knuten till felvärderingen, vilket Mats Qviberg med ombud anser inte funnits.

”Den påstådda likviditetsbristen skulle ha utgjort en varningssignal för svaranden att upptäcka felvärdering och därefter agerat. Den likviditetsbrist som förelegat har skett under oktober 2009 temporärt på grund av den finansiella turbulensen och under juni under 2010 på grund av den forcerade avvecklingen som övergick i en panikavveckling och slutade med en ren slaktavveckling, den utvecklingen från slutet av maj 2010 till slutet av juni 2010, kommer att genomgås av Qviberg under dennes sakframställning.

Ombudet går även igenom att processbolaget uppger att utdelningarna inte var försvarliga enligt gällande regler men hänvisar även där till att processbolaget har utgått från att värderingarna var felaktiga.

Ulf Stigare skickar med rätten två medskicka att fundera över innan han avslutar sin inledande del av sakframställan. 

Han börjar med att ställa frågan; Vad är det för lag som gäller för Qvibergs ansvar? Han läser upp en mening från aktiebolagslagen som säger att "Styrelsen skall fortlöpande bedöma bolagets och, om bolaget är moderbolag i en koncern, koncernens ekonomiska situation”. Han konstaterar sedan att ”enligt svensk rätt finns ingen koncernrätt” och att detta är den enda meningen som gäller samt att detta kommer vara en röd tråd i Qvibergs sakframställan. 

Det andra medskickat han ber att rätten ska fundera över är det påstående som processbolaget har angående överlåtelserna av bankens fordring  till processbolaget under 2010, i form av moderbolaget. Han tar upp ett antal protokoll bland annat från en extra bolagsstämma som berör skadeståndsanspråk mot bankens styrelseledamöter där Mats Qviberg undertecknat detta. Han är även närvarande och röstar. Mats Qviberg har även skrivit under ett protokoll över överlåtelsen av det eventuella skadeståndsanspråket mot bankens styrelseledamöter.

”Poängen med detta medskick är att samtliga skador som påstås kommer från bankens ursprungsskada. Mycket enkelt uttryckt kan Mats Qviberg aldrig medverka i en överlåtelse i en eventuell skadeståndsanspråk mot sig själv”, uppger Ulf Stigare och hänvisar till en paragraf om jäv i aktiebolagslagen.

Under andra delen av dagen är det Mats Qvibergs andra ombud Olof Kullingers tur att gå igenom hur HQ-organisationen var uppbyggd och vilka regler som gällde inom organisationen. Han startar med att poängtera att HQAB har en ”otroligt begränsad bild om hur organisationen är uppbyggd” och att han uppfattar att ”man väljer aktivt att ge en vag bild av verkligheten”.

Mot denna bakgrund ger han en detaljerad beskrivning om vilka regler organisationen arbetar efter samt presenterar en power point-presentation som presenterar hur organisationen var uppbyggd.

Efter ett par timmar tar Ulf Stigare över mikrofonen igen. Han inleder med att han ska gå igenom något som han uppger som "mycket tråkigt” och att det handlar om HQAB:s påstående om Mats Qvibergs onda tro.

Han uppger att Mats Qvibergs försvar åberopar alla HQAB:s pärmar som ska styrka Mats Qvibergs onda tro, vilket ombuden gör för att istället styrka hans goda tro. 

"Det har aldrig hänt i hela mitt yrkesverksamma liv”, säger Ulf Stigare som varit advokat sedan 1988 då han var delägare i Lagerlöf & Leman Advokatbyrå.

Förhandlingarna mellan HQ och de tidigare styrelseledamöterna, vd och revisorn fortsätter i Stockholms tingsrätt.

Mats Qvibergs advokater och företrädare har hållit sin sakframställan och det är inga snälla saker de har att säga om Fredrik Crafoord som var vice vd i HQ.

 Qvibergs advokater hävdar bland annat att Crafoord per mejl försökt förmå andra att lämna oriktiga uppgifter till nackdel för Qviberg. Rätten har fått ta del av mejlkopior där Crafoord bland annat skriver: ”Du måste ge nya styrelsen och EBM rätt anslag och det fönstret stänger snart.”


Enligt Qvibergs företrädare ska den formuleringen ses som en uppmaning till mottagaren av mejlet, tidigare vd:n Mikael König, att anpassa sin historia i en riktning som gör att Mats Qviberg framstår som skyldig. Fredrik Crafoord ville att Mikael König skulle ljuga om rent faktiska förhållanden i banken, hävdar Qviberg-sidan.

I den nyligen utkomna boken HQGATE har Mikael König kommenterat Fredrik Crafoords mejl på följande sätt:

”Jag gick hemma hela sommaren, jag fick inte vara med och skriva inlagorna till Finansinspektionen, jag vet inte vad HQ säger och jag hängs ut i pressen. Jag bara förflyttas längre och längre bort, känner att jag blir en syndabock, att HQ använder mig som förevändning för att rentvå sig själva. Sådant mal ner en människa. Sedan öppnar sig avgrunden när tillståndet dras. Ingen hör av sig, ingen ringer, förutom journalister. Sedan ringer Crafoord som precis har blivit polisanmäld av styrelsen. Då träffas vi för första gången sedan i maj. Vi tar en promenad Altorpskogen i Djursholm. Jag var fruktansvärt reserverad, och det var han också. Men vad jag då inte visste var att han redan jobbade ihop med Christer Sandberg. Sedan träffas vi vid ett tillfälle till och det är då han lägger fram sin tes, och att jag måste agera och det nu. Jag fattade med en gång vart detta var på väg, men jag spelade bara med. Förstod att han var i behov av uppbackning. I detta skede var det nog primärt för att hjälpa honom ur sin situation, och sedan har man använt det här i ett civilmål. Under förevändning att jag aldrig skulle komma ihåg allt ihop bad jag honom skriva ned det i ett mejl och skicka över. Detta resulterade i mejlet ”Vit som snö”.”

Vidare står det i boken:

”Men i efterhand har König uttryckt en enorm lättnad över att han inte gav efter för Crafoords och Sandbergs inviter. Att han i slutändan slapp göra våld på sin moraliska kompass.”

Som en konsekvens av mejlet ”vit som snö” menar Qviberg-sidan att Fredrik Crafoord begick mened under brottmålsrättegången i samband med att han frågades ut av advokat Olle Kullinger (ett av Mats Qvibergs ombud). 


Olle Kullinger: ”Har du försökt förmå någon att lämna uppgifter till nackdel för Mats Qviberg i det här målet eller i civilmålet?”

Fredrik Crafoord: ”Nej”.

I sakframställan från Qviberg framgår även att Crafoord har fått ”dolda betalningar” från processbolaget HQ AB. Bland annat har Crafoord fått köpa loss 50 procent av ”fond-i-fond bolaget” Cubera Private Equity Holding AB från processbolaget.

Under brottmålsrättegången fick Fredrik Crafoord frågor om företaget Cubera Private Equity Holding AB av Olle Kullinger:

Olle Kullinger: ”Har du någon uppfattning om vad det bolaget är värt idag?”

Fredrik Crafoord: ”De aktierna jag förvärvade?”

Olle Kullinger: ”Ja”.

Fredrik Crafoord: ”En spottstyver”

Olle Kullinger. ”En spottstyver. Vad innebär en spottstyver?”

Frdrik Crafoord: ”Ja, 250.000.”

Olle Kullinger: ”Kommer du ihåg vad du fick betala för dom här aktierna?”

Fredrik Crafoord: ”Jag betalade kvotvärdet, 50.000 tror jag.”

Cubera Private Equity Holding AB är idag en mycket framgångsrik fond i fond koncern som har dotterbolag i Norge, Cubera PE1 AS som senaste åren har gjord en rörelsevinst på 130 miljoner och samtidigt givit utdelningar till sitt moderbolag på 90 miljoner kronor. Koncernmoder är bolaget som Crafoord förvärvade 50 procent av för 50.000 kronor. Qvibergs advokater framhåller att detta måste betraktas som en dold betalning till Crafoord från processbolaget.

I samband med brottmålsrättegången våren 2016 tvingades Fredrik Crafoord inför sittande rätt backa från ett viktigt påstående som han tidigare gjort och som bland annat återgivits i Svd-reportern Carolina Neuraths bok ”Den Stora Bankhärvan” – påståendet om att han hade velat avveckla bankens tradingportfölj men inte fått lov för Mats Qviberg. Detta efter att Qvibergs försvarare kunde visa ett omfattande skriftligt material där Crafoord tvärtom gång på gång motsatt sig en förtida avveckling av portföljen, med motiveringen att det inte skulle vara ekonomiskt försvarbart.

Här finns en muntlig sammanfattning av sakframställan:

https://www.youtube.com/watch?v=9NwypTrYfNE&feature=youtu.be

Realtid.se har sökt Fredrik Crafoord per telefon, mejl samt via hans advokat Leif Gustafson. Fredrik Crafoord har valt att inte återkomma för en kommentar.

Det är Mats Qviberg och norrmannen Christen Ager-Hanssen som via Custos gått in i Realtid Media och blivit största ägare. Realtid har träffat Christen Ager-Hanssen, han är den som ska hantera investeringen operativt.

Vad innebär det att Custos blivit ägare till 25 procent av Realtid Media?
– Vi har satsat pengar för att Realtid ska kunna utveckla sig i enlighet med den riktning som bolagets vd slagit fast i strategin. Detta är bara ett första steg på vägen, vi har ju också gått ut och garanterat en emission i Realtid Media som ska bidra till en ytterligare expansion av bolaget. Våra ambitioner med Realtid är det ska bli den ledande finansiella nyhetssajten i Sverige, som ett första steg. Vidare har vi nordiska ambitioner. Vi vill vara aktiva ägare, säger Christen Ager-Hanssen.

Du säger ”aktiva ägare”, det finns de som kanske blandar ihop det med att ni vill ha direkta synpunkter på innehållet i sajten. Vad är din kommentar till det?
– Det viktigaste av allt för en nyhetssajt är att leverera bra nyheter med en hög standard. Vi har inget intresse av att bland oss in i journalistiken eller redaktörernas beslut. Det vore kontraproduktivt ur två aspekter. Dels vore det ett journalistiskt haveri att inte respektera den journalistiska integriteteten. Och för de som inte tror att vi kan förhålla oss till journalistiska principer så finns det även ett rent kommersiellt perspektiv på det hela. Det vore kommersiellt förödande om vi skulle styra innehållet på Realtid.se. Sajtens trovärdighet är vår viktigaste valuta och bland annat därför kommer vi helga den. Realtid.se är en seriös sajt som följer Pressens Opinionsnämnd och som dessutom är medlem i Tidningsutgivarna. Vi vill däremot utveckla Realtid som bolag. Nyhetssajten är en viktig del, det är motorn i verksamheten men vi ska självfallet inte peka på vad journalister ska skriva.

Vad var det som fick er att investera?
– Först och främst tycker vi att vd Jonas Wiwen-Nilsson har fått på plats ett väldigt fint team, bland annat med dig som ny chefredaktör, och samtidigt har vi alltid gillat varumärket och sajten. Det är en sajt med ambitioner och hög kvalitet. Men inte minst ser vi att med den typ av inriktning som Realtid har så kan man leverera andra typer av tjänster typ databastjänster, vår ambition är att skapa ett nytt Bloomberg för Norden, vi ska bli ledande på sociala medier, vi ska tillhandahålla databastjänster som tillexempel ägardata på Stockholmsbörsen, vi ska kunna erbjuda nya Fintechbolag att få en distributionskanal via Realtid och vi kan ta Equity Stakes och hitta framtidens Unicorn speciellt inom vår sektor som Fintech. Vi har dessutom RQ partner med möjligheter att erbjuda skräddarsytt content och årsredovisningar och en synnerligen professionell grafisk formgivningstjänst med John Bark i spetsen.

Om du nu för en gångs skull får ha synpunkter på innehållet. Vad vill du se på Realtid.se?
– Webvideos är något som vi vill inlemma i Realtid.se, även poddar av olika slag. Det är områden med stark tillväxt som är viktigt att ha på en sådan här sajt. Sedan vill jag gärna se intervjuer med intressanta människor i industrin. Det är också viktigt att man inte bara är nyhetsjägare, något som slår mig när jag läser finansiella nyheter är att det oftast är fokus på fel som begåtts men inte så ofta på allt det fantastiska som blir gjort. Se på Sverige som har skapat en av de främsta finansiella sektorerna i världen. Vi har en banksektor som är fem gånger så stor som den svenska BNP:en, vi har en Private Equity-sektor med företag som EQT, Nordic Capital, Altor och Industrikapital. Det är kul om sajten kan inspirera och visa framgångshistorierna och vara lite positiva. Man har utvecklat en väldigt stark Private Equity-sektor som är unik i Europa och det är otroligt intressant att beskriva lite mer vad de gör.

Många pratar om mediernas kris. Går det att tjäna pengar på medier idag?
– Den transformering som sker inom medieindustrin är det som innebär möjligheten, hade det inte varit mediekris hade vi inte varit intresserade. Krisen skapar möjligheter för de som är beredda att förändra sig och anpassa sig till den nya verkligheten. Med hjälp av algoritmer finns det tillexempel nya sätt att pusha ut nyheter i snabb takt. Vi ska ligga i framkant vad avser teknologin. Dessutom bär inte Realtid på något gammalt arv vad avser organisation. Det finns inget värde i att ta över en gammal trött papperstidning, det som gäller är att ha en digital plattform som är stark och vi ska göra Realtid urstarka.
– Titta på medielandskapet idag; Schibsted, Bonnier, Egmont, MTG med flera. Schibsted har varit best in class och ser man på vad som utgör det stora värdet i Schibsted är det deras digitala satsning och deras nyhetssajter var inträdesbiljetter till den världen. Ingen aktör har dock tagit detta segmentet inom den finansiella sektorn, det är där Realtid har sin plats.

Har du någon tidigare erfarenhet av att äga medier? 
– Jo, jag har investerat i olika digitala mediesatsningar tidigare och jag jobbade på Kinnevik med det som numera är MTG och Tele2 och där drev jag många innehållsprojekt. Det som sker inom media idag är extremt spännande och vi kommer göra ett antal kompletteringsförvärv för att stärka Realtid, bland annat på den teknologiska sidan.

Har Custos några ytterligare förvärv av andra medieföretag på gång?
– Vi ser att Realtid blir den plattform vi satsar på inom den finansiella informationssektorn men vi tittar på ett antal andra förvärvskandidater som har behov av förändringsarbete. De har starka varumärken utan att de släpar på ett för stort Legacy.

I dag skulle Mats Qviberg stå redo att svara på en hel del frågor i civilmålet som just nu pågår i Stockholms tingsrätt. Förhöret är dock uppskjutet med start fredag denna vecka.

Detta är inte första gången sakframställningarna i målet tagit längre tid än beräknat. Nu senast var det KPMG och Johan Dyrefors som drog ut på tiden och tog ytterligare en dag i anspråk. I dag är det HQ-sidan som står för ett genmäle efter att samtliga hos motparten haft sina sakframställningar.

– I olika satser har vi fått höra vad svarandesidan har haft att säga. Det har tagit 19 dagar och det är lite annorlunda att svarandesidan håller på dubbelt så länge som kärandesidan, men så är det och nu har vi en dag då vi ska försöka replikera på dessa 19 dagar, säger HQ:s ombud Marcus Axelryd under onsdagsmorgonen.

Enligt planeringen är två dagar utsatta för förhör med Mats Qviberg, därefter är det förhör med Stefan Dahlbo under två dagar och därefter Mikael König två dagar. Slutpläderingarna startar i slutet av maj med avslut kring midsommar.

Då personer eller företag i denna artikel har kopplingar till Qviberg-sfären väljer vi för tydlighetens och transparensens  skull att påtala att Qviberg-sfären är delägare i Realtid Media via Aktiebolaget Custos.

Det var för en utomstående betraktare sett lugn och samlad Mats Qviberg som förhördes i tingsrätten under fredagen. Både hans försvarare och motpartens ombud, de som företräder processbolaget HQ  som står bakom skadeståndstalan mot den gamla styrelsen,  gavs tillfälle att fråga ut den tidigare styrelseordföranden om förspelet till bankens krasch.

Förhandlingen inleddes med att Qviberg fick ordet för att hålla ett på förhand skrivet försvarstal.

– Jag är stämd på tre miljarder. För en skada jag ska ha orsakat av vårdslöshet. För mig känns det helt främmande för mig. Vad skulle jag vinna på att göra såhär, sade Mats Qviberg bland annat.

Anförandet  som var ungefär tio minuter långt byggde på mycket av det som sades under den första brottsmålsrättegången om HQ-kraschen. Den rättegång som slutade med att  Mats Qviberg och resten av styrelsen friades från misstankar om grovt bokföringsbrott och svindleri.

Egentligen handlade hans försvarstal inte om detaljer i stämningsansökan, utan kan nog bättre beskrivs som en självbiografisk berättelse om honom själv och hans långa karriär som finansman. Men det syftade också till att bygga upp en bild av en affärsman som drivs av att göra affärer och bygga bolag, mer än att tjäna stora pengar för egen vinning. Det vill säga skapa trovärdighet för honom själv och hans tidigare agerande i rättens ögon.

– HQ var ett fantastiskt företag med 300 anställda och ett tiotal lönsamma områden,  sade han.

– Att köpa aktier är bara ett verktyg, och det är ganska enkelt, sade Qviberg vidare som i samband med det också tryckte på att han under sin tidigare karriär som aktiemäklare vare sig förr eller senare sysslat med trading, och därför i förlängningen inte heller var insatt i de tekniska detaljer som omfattade den delen av bankens verksamhet.

I försvarstalet byggdes bilden upp av en person som inte primärt drivs av att berika sig själv och som därför heller inte kan misstänkas för att ha agerat bedrägligt under förspelet till bankens krasch.

– Att jag skulle berika mig på ägarnas eller bolagets bekostnad är mig helt främmande, sammanfattade Qviberg.

Självaste finansministern skulle sannolikt ha blivit tårögd av lycka när finansmannen Qviberg mot slutet av talet berättade hur mycket han dels betalat i skatt de senaste åren, och dels aldrig ägnat sig åt att skapa utlandsbaserade bolag eller genomföra andra manövrar som skulle ha syftat  till att minska hans skattebörda i Sverige.

– Jag har skattat i Sverige enligt en så kallad förenklad självdeklaration,  trots att jag inte alltid sympatiserat med de skatter som gäller.

– Min och min min familjs skatt har adderat till över 600 miljoner kronor de senaste 14 åren, avslutade Qviberg sitt försvarstal.

Efter lunch övertog motpartens ombud förhöret. Den trivsamma stämningen från förmiddagens förhandling förbyttes då tämligen omående till ett hårdare och rakare tonläge.

Det kom att koka ned till en hel del diskussioner som kom att beröra enstaka detaljer hämtade ur enskilda mötesprotokoll och andra former av underlag och rapporter och revisionsberättelse.

Motpartens ombud som frågade ut Qviberg konstaterade efter ett tag att han en gång i tiden varit minnesmästare, varvid Qviberg replikerade att det var då, men att han nu var 64 år och underförstått inte längre i besittning av ett sylvasst minne.

Det märktes också tydligt under resten av dagens förhör.

Då personer eller företag i denna artikel har kopplingar till Qviberg-sfären väljer vi för tydlighetens och transparensens  skull att påtala att Qviberg-sfären är delägare i Realtid Media via Aktiebolaget Custos.

Stefan Dahlbo var mellan åren 1995-2000 vd i HQ AB och samt därefter vice vd och vd i investmentbolaget Öresund. När HQ Bank kraschade efter att Finansinspektionen dragit in oktrojen i augusti 2010 hade han varit bankens vd i tre månader. Således var det en av Mats Qvibergs närmaste medarbetare under många år som nu tillfälligtvis spelade huvudrollen i skadeståndstalan mot den tidigare styrelsen.

Utfrågningen av Dahlbo tog för övrigt vid efter att den tidigare styrelseordföranden Mats Qviberg förhörts i rätten i slutet av förra veckan.

Dahlbo tog plats i förhörsstolen under tisdagsförmiddagen och gav ett lugnt intryck, lite på samma sätt som Qviberg gjort när han satt på samma plats innan helgen. För åhörarna, och den betydligt magrare mediala närvaron jämfört med den som var på plats i tingsrätten under Qvibergs framträdande i slutet på förra veckan - endast Realtid.se fanns nu på plats - lyckades han maskera sina känslor rätt så väl trots vad han enligt egen uppgift upplevde inombords.

– Jag är mycket nervös, inledde Dahlbo med att säga. Det är för övrigt nästan ordagrant samma sak som han sade när han vittnade i februari 2016, under dåvarande brottsmålsrättegången efter HQ-kraschen som det handlade om den gången.

Under inledningen av utfrågningen, där hans eget ombud ansvarade för första delen, berättade han att hans samarbete med Mats Qviberg och Sven Hagströmer inleddes i början på 1990-talet då han gavs ansvaret för H&Q Fondkommission.

Därefter tryckte Dahlbo på att de alltid lagt stor vikt på kontrollsystemen under hans tid som vd. Det var viktigt att alla anställda följde gällande regelverk, men också tog eget ansvar, samt att det skulle vara tillåtet att göra fel.

– Enda sättet att inte göra fel är att inte göra något alls, sade han.

Lite på samma sätt som Qviberg gjorde under sitt förhör så lade Dahlbo också krut på att påpeka att han aldrig sysslat med trading. Hans intresse har istället alltid handlat om att hitta långsiktiga investeringar, samt bygga och leda företag. Vid sidan av detta tryckte han också på sitt bredare samhällsengagemang utanför finansbranschen, som till exempel ordförande i Tennisförbundet.

Dahlbo valde också att lyfta fram att styrelsen hade en kontrollerande funktion i bolaget. Det var viktigt att styrelsen inte lade sig eller sysslade med det rent operativa arbetet.

Så långt var det således till vissa delar ett eko av vad Qviberg sade under sitt förhör. En till deras sida vänligt inställd betraktare skulle kunna säga att det nog är förklaringen till varför Dahlbo och Qviberg arbetade så nära varandra i många år. De har helt enkelt samma syn på affärer och finansbranschen.

En lite mer cynisk åhörare skulle kanske istället konstatera att det gav ett intryck av att vara två sampratade före detta kollegor i bankens dåvarande ledning, som har har bestämt sig för att samköra sitt försvar för att inte uppvisa någon blotta som motpartens ombud skulle kunna identifiera och därefter utnyttja till sin parts fördel under förhandlingen i rätten.

Dalbos sammanfattade tradingen i HQ som att den verksamheten startade någon gång 1993/94 och var lönsam fram till år 2007, då marknaden ändrades och blev betydligt mer turbulent. De rapporter som han fick om tradingens resultat var de som gavs på styrelsemöten. Det var alltså ingen löpande avstämning som skedde.

– När marknaden blev turbulent 2007 fick vi alltid bra svar från trading och risk, sade han.

Dahlbo blev märkbart rörd i slutet av sitt eget anförande, vilket bland annat syntes då han även fällde några tårar, vilket var berörande under en rättegång som annars mer handlar om finanstekniska smådetaljer än om de inblandande aktörernas personliga känslor.

Under onsdagens förhandling som också helt upptogs av förhöret med Stefan Dahlbo, utfrågades han av samma ombud för motparten som tidigare höll i förhöret med Qviberg.

Om han var lika nervös som under inledningen av tisdagens förhör lyckades han i alla fall dölja det för de åhörare som följde förhandlingen i en intilliggande rättssal via videolänk. Det kom återigen att handla mycket om frågor som berörde olika styrelseprotokoll samt andra skriftliga underlag från bolagets historia som ingivits av de båda parterna inför förhandlingen.

Dahlbo gjorde sitt bästa för att framstå som stabil och lugn, och svarade enligt bästa förmåga på frågor från ombudet som representerade motparten. Efter ett tag fick en utomstående betraktare en känsla av att den före detta vd:n gjorde sitt bästa för att rekapitulera för vad som skett för nästan ett decennium sedan, och att han framstår som mycket kunnig i sak, trots att det i mångt och mycket handlar om revisionsteknikaliteter och riskbedömningar som rimligtvis är svåra att i detalj dra sig till minnes tio år senare. Han gav helt enkelt ett trovärdigt intryck.

Vilken sida som kommer ut som vinnare efter förhören med först styrelseordföranden Qviberg och därefter vd:n Dahlbo återstår att se. Det avgörandet ligger i händerna på rättens ledamöter.

Men för en betraktare som tillfälligtvis gjort ett inhopp på åhörarläktaren under några dagars förhandling är känslan att de som driver stämningen gentemot Mats Qviberg för närvarande ligger under i matchen. Om rättens ledamöter så småningom kommer landa i samma slutsats när allt är färdigspelat är dock för alldeles för tidigt att säga.

Då personer eller företag i denna artikel har kopplingar till Qviberg-sfären väljer vi för tydlighetens och transparensens  skull att påtala att Qviberg-sfären är delägare i Realtid Media via Aktiebolaget Custos.

Under torsdagens förhandlingar i den långdragna HQ-rättegången tog rättegången plötsligt en oväntat vändning. Finansmannen och den tidigare styrelseordföranden i HQ, Mats Qviberg, blev mordhotad av en åhörare som följde dagens förhandlingar på plats i tingsrättens lokaler på Kungsholmen i Stockholm.

Hotet ledde till ett skyndsamt ingripande av tingsrättens väktare som ingrep mot mannen och avstyrde hotet. Väktarna tillkallade omgående också polis som därefter omhändertog mannen och förde bort honom från tingsrättens lokaler.

Enligt uppgifter till Realtid.se är mannen sedan tidigare känd av Mats Qviberg och dennes medarbetare. Det ska inte heller vara första gången personen har framfört ett hot till Qviberg.

– Jag har inga andra kommentarer än att det är obehagligt och det är inte första gången, säger Mats Qviberg till Realtid.se.

Då personer eller företag i denna artikel har kopplingar till Qviberg-sfären väljer vi för tydlighetens och transparensens  skull att påtala att Qviberg-sfären är delägare i Realtid Media via Aktiebolaget Custos.